Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

miljö-altruism. I stället för en abstrakt moralitet fokuserar den
på transparenta intressen, samarbete och solidaritet.
Den fjärde diskursen kan kallas »social rörelse». Den inkluderar
arbetarnas omedelbara intressen men placerar dem i ett
bredare sammanhang av allmänna intressen. Fackföreningar
definieras som aktörer i produktionsprocessen, vars roll inte
bara är att försvara jobben utan också att ifrågasätta givna
produktionsmetoder och utveckla alternativ som innebär
samhällelig omvandling. Det konceptualiserar fackföreningarna
som representanter inte bara för arbetarnas intressen på
arbetsplatsen utan också i hela samhället.
Alla fyra diskurser syftar till att riva de osynliga murar som
finns mellan arbetare på arbetsplatserna och arbetare som
medborgare utanför jobbet. Därför utesluter de inte varandra
eftersom de alla förutsätter ett återupptäckande av de fackliga
organisationerna som sociala rörelser, även om detta bara
uttrycks explicit i den sista diskursen.
Om vi återvänder till Marx kritik av Gothaprogrammet, vilket
utesluter naturresurserna som en källa till rikedom, visar
våra resultat att detta fortfarande gäller. I alla diskurser ses
naturen som något som ger arbetarna livskvalitet och hälsa
men inte som en allierad i produktionsprocessen. Diskurserna
om intressen, också i vidare mening, gör halt när det gäller
naturen. Sociala grupper har artikulerat intressen, definierat
och kämpat för dem men »naturen» kan inte artikulera sina
10 ITF (2010), Workers’ rights and Sustainable
Mobility,
(http://www.itfglobal.org/education/climatechange.cfm,
läst 16 juni 2011).
11 se Lucas Aerospace conversion programme
1972-76 i Hilary Wainwright & David
Elliott, The Lucas Plan. A new trade
unionism in the making? London, New York
1982; Nora Räthzel, David Uzzell & David
Elliott, »Can trade unions become environmental
innovators?», Soundings, (2010) 46,
76–87 och Lars Henriksson, »Cars, Crisis,
Climate Change, and Class Struggle» i Räthzel,
N. och Uzzell,D. (red.) Trade Unions in
the Green Economy. Working for the Environment.
London 2012. Under utgivning.
ABSTRACT
Trade unions are actively engaging with
the climate change agenda and formulating
climate change policies. Although govern
ments are putting considerable efforts into
changing consumer behaviour, arguably the
most significant impacts on climate change
will be through changes in production. Even
changes in consumption will have consequences
for production, which will affect
workers through the loss of jobs, the changing
of existing jobs, and the creation of
new jobs. The jobs versus environment dilemma
is a significant issue affecting workers
worldwide. In this paper we focus on
the ways in which international trade
unions are conceptualising the relationship
between jobs and the environment in order
to formulate climate change policies. Extended
interviews were conducted with senior
policy makers in national and international
trade unions. On the basis of their responses,
four discourses of trade union engagement
with climate change are discussed:
‘technological fix’, ‘social transformation’,
egna intressen. Att tala om miljön i stället för naturen innebär
svårigheter att se naturen som en bärare av mänskligt arbete
och liv. Det skymmer den nödvändiga interaktionen mellan
människor, mänsklig natur och den externa naturen.
Vid ett tillfälle under våra intervjuer använde en facklig
representant i Sydafrika termen natur: »Så, ni förstår, det är
allt det där om vad som händer i den metaboliska sprickan
mellan natur och människa.» Denna mening öppnar ett nytt
perspektiv, nämligen relationen mellan människa och natur.
Begreppet »metabolisk klyfta» syftar på Liebigs term som
Marx använde. De hävdade att åtskillnaden mellan land och
stad, tillsammans med införandet av monokulturer, förstörde
samspelet mellan människa och natur. Det är genom arbete,
genom att omvandla naturen, som människorna utvecklar sin
egen natur och sin förmåga. Att erkänna detta skulle knyta an
behovet att ta hand om naturen för dess egen skull till ett
intresse hos arbetarna att utveckla sin kapacitet genom samverkan
med naturen.
Insikten om denna process kan skapa ett synsätt som gör
att arbetarna ser sig själva som naturens allierade, inte dess
exploatörer. Om ett sådant synsätt skulle bli framträdande
skulle det innebära en tydlig förändring av den nuvarande klimatpolitiken
där naturen är underordnad en snävt definierad
ekonomi.
Översättning: Karin Englund
‘mutual interests’ and ‘social movement’
discourses. They are explained in the context
of the different international histories
and models of trade unionism. All discourses
imply a re-invention of unions as social
movements but do not see nature as a
partner in human development.
NORA RÄTHZEL
är sociolog verksam vid Umeå universitet.
DAVID UZZELL
är psykolog verksam vid University of
Surrey.
Arbetarhistoria 2012:3–4 23