Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

ARBETE & KLIMATRÄTTVISA
verket en viss koppling till problem som hade att göra med
arbetsmiljön. Christopher C. Sellers skriver i en studie att
böcker som Silent Spring och andra tidiga böckerom miljön inte
hade varit möjliga utan den långa erfarenhet som arbetsmiljöinspektörer
tillägnat sig ute på arbetsplatserna.
Sellers undersöker grundligt det arbete medicinska experter
utförde på olika arbetsplatser i USA under 1900-talet.
Några av dem utvidgade sina studier till områden utanför
fabrikerna och gruvorna. På så sätt blev arbetsplatsen ett
»mikrokosmos» av den störrevärlden. 10 Därmed ställer Sellers
vanliga föreställningar på huvudet. Det långvariga arbetet med
arbetsmiljöfrågor och arbetsrelaterad hälsa var en förutsättning
för att problemen i den fysiska yttre miljön uppmärksammades
och hanterades. Detta är dock ett perspektiv som
inte så ofta har uppmärksammats av miljöhistoriker. Sellers
skriver att ursprunget till den vetenskap som studerar miljö
och hälsa delvis måste sökas något annanstans än där miljöhistoriker
vanligtvis placerar den, det vill säga inte i studier av
vildmarker, lantliga vidder eller stadsparker utan i undersökningar
som fokuserat på hjärtat av det industriella Amerika. 11
Jag skall inte närmare fördjupa mig i detta, utan nöja mig med
att göra reflektionen att detta skulle kunna förklaras av det sätt
på vilket miljöhistoria definierades. 12
En genomgång av ledande miljöhistoriska tidskrifter visar
att endast ett fåtal artiklar explicit lyfter fram arbetsförhållanden
och arbetsmiljö, och särskilt gäller detta industriella miljöer
i en urban kontext. 13 Det saknas dock inte försök att knyta
ihop miljöhistoria och arbetarhistoria. En av dem som varit
inne på denna linje är Gunther Peck, som pläderar för att
utveckla vad han kallar »geography of labor» (arbetets geografi).
Hälsofaror på arbetsplatserna skulle räknas hit, men
också förhållandet mellan klass och natur, det vill säga de olika
arbetsprocesser som förvandlar naturen och som bibringar
resurser som ger livskvaliteter. I en sådan analys måste även
genusperspektivet tydligt lyftas fram. 14
Men hur är det då med arbetarhistoriker och den yttre miljön?
Är det så som Jeffrey K. Stine och Joel A. Tarr uttrycker sig
om historiker i allmänhet, att de har negligerat inte bara hälsofaror
i arbetet utan också de miljömässiga följderna av
industriell verksamhet? 15 En genomläsning av sådana »klassiska»
verk somWorlds of Labour av Eric Hobsbawm och The
Nature of Work av sociologen Paul Thompson, visar tydligt att
den yttre miljön är frånvarande vid en analys av arbetsförhållanden.
16 Detta hindrar inte att till exempel Hobsbawm senare
och i andra sammanhang framhållit betydelsen av miljöfrågorna
i stort.
I Sverige har sedan 1980-talet flera historiskt inriktade
undersökningar av arbetsprocesser och arbetsförhållanden
presenterats, även om specifika arbetsmiljöstudier varit mera
sällsynta. Studierna bygger på ett stort empiriskt material och
30 Arbetarhistoria 2012:3–4
är genomförda med stor noggrannhet och detaljrikedom. Trots
detta beaktas inte den yttre miljön i någon större utsträckning
och inte heller interaktionen mellan den inre arbetsmiljön och
den yttre fysiska miljön. En möjlig förklaring kan vara att forskare
inom fältet tidigare betonade klassformering, fackföreningsbildande
och arbetsprocesser, medan förespråkare för
de kulturella och lingvistiska vändningarna satt andra problemkomplex
på agendan.
Jag skall nu ge några exempel som visar hur arbetshistoria
och miljöhistoria ömsesidigt kan berika varandra på ett
fruktbart sätt.
Miljöfrågornas upptäckts- och maktproblematik
Mitt första exempel är hämtat från svensk forskning om såväl
arbetsmiljö som yttre miljöproblem och handlar om hur miljöproblem
upptäcks. I boken Makt och arbetsskador under 1900talet
har Bill Sund och Klas Åmark analyserat arbetsmiljö- och
skyddsfrågor ur ett maktresursperspektiv. De skriver bland
annat om asbestens historia att man kan urskilja ett mönster
som även gäller andra yrkesrelaterade sjukdomar. Detta
mönster kan sammanfattas i åtta punkter: 1. Skadliga medel
börjar användas i produktionen, men ger först bara upphov
till spridda reaktioner från utsatta arbetare. 2. Medlet används
allt mer, en del exponerade arbetare får sjukdomssymptom
och vissa forskningsrapporter ger information om att medlet
kan ge skador. 3. Arbetarna drabbas i större utsträckning än
tidigare, effekter på lång sikt börjar synas och starkare sjukdomssymptom
uppenbaras. 4. Misstankar om ett samband
mellan medlet och sjukdomssymptom väcks bland arbetarna
och en del medicinska och andra experter, men detta tillbakavisas
av andra experter, myndigheter, företagsledningar och
så vidare. 5. Larmrapporter ger offentlighet åt problemen. 6.
Det blir en debatt om larmet, där olika experter formulerar
sina ståndpunkter och där en del fortsätter att förneka sambanden.
7. Bevis om att det finns ett samband mellan medlet
och symptomen läggs fram, Arbetarskyddsstyrelsen utfärdar
anvisningar, ny teknik införs för att få bort de skadliga effekterna
etc. I detta läge drivs också frågan om ersättning från
arbetsskadeförsäkringen med framgång. Andra åtgärder handlar
om att ställa diagnoser och att sätta in behandling mot
sjukdomarna. 8. Slutligen är de skadliga effekterna accepterade
och ett åtgärdspaket utformas för att komma till rätta med
problemen genom att få bort medlet. 17
Allt detta härleds således från empirisk forskning om hur
asbestfrågan och problem med lösningsmedel hanterats på
arbetsplatserna. Ett liknande schema skulle naturligtvis kunna
upprättas när det gäller förorening och kemiska risker i den
yttre miljön. Det görs i en bok med titeln Nedräkning pågår. Hur
upptäcks miljöproblem? Vad händer sedan? Författarna är två miljöhistoriker,
Jan Thelander och Lars J. Lundgren. Dessa reso-