Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

BOKTIPS
ring verkar för transnationell kapitalfördelning men slår hårt
mot de fattiga. Lindio-McGovern menar däremot att ett sätt
att motverka de negativa effekterna och försöka förstå den
komplexitet som globalisering utgör, är att undersöka vad som
sker inom nationer där nyliberala tankegångar fått fotfäste. Vilken
typ av motstånd genereras? Verket utgör del 32 i serien
Rethinking globalizations.
Linke, Uli & Smith, Danielle Taana (red.), Cultures of fear:
a critical reader, London: Pluto, 2009, 345 s.
I detta verk målas en skrämmande bild upp av hur regeringar
använder rädsla som ett redskap att kontrollera sina medborgare.
Det är med detta verk alldeles för lätt att erinra sig alla
de kriser, hot och våldsvågor som medierna och politikerna
varnat för bara under 2000-talet. Politisk terror, nationell
säkerhet och internationella konflikter sätts här i en transnationell
belysning. Rädsla är något som aktivt formas och normaliseras
för att tjäna ett syfte. Rädslans logik (Logic of fear)
och hur den tar sig nationellt uttryck, etniska och inte minst
politiskt uttryck i allt fler nyliberala säkerhetsstater är några av
kärnfrågorna förverket. Vilka krafter är det egentligen som är
i rörelse och vad sker när människor drivna av rädsla accepterar
lagar och inskränkta rättigheter genomdrivna av de nationella
lagstiftarna? Studierna som presenteras i essäform rör
sig över hela världen: Latinamerika, Afrika, Asien, Australien,
Europa och Nordamerika. Verket ingår i serien Anthropology,
culture and society.
Pihlblad, Anders, Ett partis fall och uppgång: berättelsen om
de nya moderaterna, Stockholm: Natur & kultur, 2012, 335 s.
Detta är ett verk om hur ett parti reste
sig från ett rungande nederlag i valet
2002 och sedan efter oändliga turer
banade väg för en ny politik. De nya
moderaterna kom att slå Socialdemokraterna
och kom att kalla sig Det Nya
arbetarpartiet. Politik skrevs om och
den svenska ekonomin kom att ändras.
För all framtid? I Pihlblads bok är det
turerna bakom kulisserna, vad som
föranledde alliansen och det politiska spelet som står i fokus.
Bokens källmaterial består av en stor rad intervjuer med personer
som var med under De nya moderaternas första vacklande
tid och fram till framgången.
Skidelsky, Robert Jacob Alexander, Keynes: mästarens
återkomst, Stockholm: Karneval, 2011, 269 s.
Varför är John Maynard Keynes idéer fortfarande relevanta
idag? Robert Skidelskys bok Keynes. The Return of the Master
(2009) har nu kommit på svenska och ger Keynes’ teorier en
giltighet även för 2000-talets ekonomiska kris. Skidelsky
72 Arbetarhistoria 2012:3–4
beskriver hur en modern keynesianism skulle kunna se ut och
åberopar Keynes grundtankegång om att den fria marknaden
aldrig kan balansera sig självt, utan endast genom aktivt statligt
inflytande. Efter 1930-talet kom Keynes att renodla sina
tankegångar och att starkt influera synen på ekonomisk historia
i decennier efteråt. Efter 2008–2009 års ekonomiska krisläge
är keynesianismen kanske mer aktuell än någonsin. De år
som nyliberalismens tankegångar har fått råda från 1970-talet
och framåt har präglats av lägre tillväxt och ökade klasskillnader.
Tvärtemot vad som rådde under keynesianismens så
kallade guldålder: 1950-talet fram till tidiga 1970-talet.
Sowers, Jeannie & Toensing, Chris (red.), The journey to
Tahrir: revolution, protest and social change in Egypt,
London: Verso, 2012, 310 s.
När Hosni Mubarak efter hårda påtryckningar
lämnade presidentposten
2011, påbörjades en revolutionär protestvåg
som ännu inte sett sitt slut.
Detta verk består av sammanställda
essäer från tidskriften Middle East
Report – som har en särställning i Mellanöstern.
Essäerna är direkta inifrånskildringar
av det sociala och politiska
tumult som Egypten idag befinner sig i. Flera av essäerna vänder
även blicken bakåt till hur den egyptiska staten aktivt har
hållit tillbaka medborgarna och de meningsskiljaktigheter som
varit rådande mellan olika grupperingar och staten. Arbetare,
antikrigsaktivister och demokratiförkämpar kan nu verka i ett
Egypten statt i förändring. Hur denna stat kommer att se ut i
framtiden är däremot fortfarande oklart. En intressant infallsvinkel
tar upp ungdomarna som deltog i »Tahrir Beautification
Day», ett försök från framförallt medelklassungdomaratt städa
upp de offentliga ytorna. Både som ett rent praktiskt bokstavligt
behov – då åren under Mubaraks styre inneburit att de
offentligaytorna blevalltmereftersatta och skräpiga – men även
som en metaforisk bortstädning av Mubarak.
»What does it mean than the day after Egyptians accomplished
one of the most amazing feats in modern history, the
most prominent activity at the epicenter of the struggle was
one of the earnest, vigorous cleaning?» (s. 64).
Standing, Guy, The precariat: the new dangerous class,
London: Bloomsbury Academic, 2011, 198 s.
Den nya klassen som prekariatet utgör, de utan fasta anställningar
och en allmän rörlighet på arbetsmarknaden, hotar
samhällets stabilitet enligt Guy Standing. De prekära anställningarna
har skapat en klass som inte bara delar arbetslivet
mellan de som har fast anställning och de som har osäkra
anställningsförhållanden. De prekära anställningarna fortsätter
att öka i antal och utgör själva kärnan i den nya moderna