Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1882 förnekade att Podolinski hade något intressant att tillföra<br />
den marxistiska ekonomin utgör därför, enligt Martinez-Alier<br />
och Naredo, själva skilsmässan mellan marxism och ekologi.<br />
En återförening betraktar de som osannolik på grund av epistemologiska<br />
och ideologiska hinder som har rests mellan traditio<strong>ner</strong>na.<br />
21 Podolinski-affären har blivit ett paradexempel<br />
på Marx och Engels påstådda ekologiska skygglappar, men när<br />
den andra vågens Foster och Burkett granskade den i detalj 22<br />
fann de Engels reaktion helt rimlig och föreslog »a proper and<br />
respectful burial for the Podolinsky myth». 23<br />
Ytterligare en ekomarxistisk ge<strong>ner</strong>ationskonflikt<br />
rör Ted Bentons inflytelserika<br />
ekologiska kritik av marxismen i<br />
Marx and Natural Limits (1989). Även Bentons<br />
undersökning syftar till att förklara<br />
schismen mellan marxism och ekologi<br />
och mynnade bland annat ut i att Marx<br />
och Engels överreagerade på allt tal om<br />
naturliga gränser på grund av att de associerades<br />
med Thomas Malthus djupt<br />
reaktionära befolkningsteori. 24 Av ren<br />
aversion mot Malthus flydde de in en<br />
socialkonstruktivistisk förklaring, enligt<br />
vilken alla hinder för mänsklig utveckling<br />
betraktades som socialt producerade. 25<br />
Tio år senare gav Paul Burkett svar på<br />
tal där Benton i korthet anklagades för<br />
att begå samma misstag som Malthus<br />
genom att betrakta de naturliga grän-<br />
serna som absoluta i stället för, som<br />
Marx, historiskt specifika och socialt förmedlade<br />
– vilket inte innebär en förnekelse<br />
av gränsernas existens. 26<br />
Den mest betydelsefulla teoribildningen i första vågens<br />
ekomarxism är James O'Connors tes om en kapitalismens<br />
andra motsättning. I marxismen brukar kapitalismens huvudmotsättning<br />
anses bestå av spänningen mellan produktionens<br />
tilltagande socialisering och ägandets (och vinsternas) koncentration<br />
i allt färre händer, tydligast manifesterad i de återkommande<br />
överproduktionskriserna då varor inte kan avsättas<br />
på grund av bristande efterfrågan, det vill säga låga lö<strong>ner</strong>.<br />
O'Connor menar att kriser även kan skapas av en andra motsättning,<br />
endast antydd av Marx, mellan den kapitalistiska<br />
produktionen och dess tre produktionsvillkor: externa fysiska<br />
villkor (naturen), arbetskraft samt »den sociala produktionens<br />
allmänna, ge<strong>ner</strong>ella villkor». 27 Produktionsvillkoren, menar<br />
O'Connor inspirerad av Karl Polanyi, 28 utmärks av att de hanteras<br />
som varor trots att de inte produceras som andra varor<br />
och därför är falska eller fiktiva (fictituous). Medan överproduktionskriser<br />
utmärks av en överproduktion av kapital,<br />
menar O'Connor att underproduktionskriser kan uppstå genom<br />
John Bellamy Foster [bilden] är tillsammans<br />
med Paul Burkett huvudnamnen i den andra<br />
ekomarxistiska vågen.<br />
att kapitalet lider brist på produktionsvillkor (till exempel<br />
råvaror, arbetskraft eller offentlig infrastruktur). Medan arbetarrörelsen<br />
under 1900-talet tvingade kapitalet till mer sociala<br />
produktionsformer artikuleras den andra motsättningen av så<br />
kallade nya sociala rörelser som miljörörelsen, kvinnorörelsen<br />
och urbana rörelser. O'Connor ställer sig frågan om vi kan<br />
anta att dessa kommer att tvinga staten och kapitalet till mer<br />
sociala produktionsvillkor, och om de i förlängningen öppnar<br />
upp en andra väg till (eko)socialism.<br />
Andra vågens Paul Burkett menar däremot, i en utförlig<br />
recension, att uppdelningen i två motsättningar<br />
är artificiell eftersom kapitalets<br />
exploatering av arbetet även är fast<br />
rotat i en exploatering av de naturliga och<br />
sociala produktionsvillkoren. Han menar<br />
att det heller inte är självklart att stigande<br />
kostnader för externa produktionsvillkor<br />
leder till minskade vinster och kriser för<br />
kapitalet som helhet. Samtidigt som vissa<br />
företag ackumulerar kapital genom att<br />
producera socialt och ekologiskt destruktiva<br />
externaliteter kan andra företag<br />
ackumulera genom att internalisera desamma<br />
(återvinning, psykofarmaka). I<br />
princip kan kapital ackumuleras under i<br />
stort sett vilka ekologiska och sociala<br />
villkor som helst, åtminstone så länge det<br />
finns människor. 29<br />
Ekomarxismens andra våg<br />
Huvudnamnen i den andra ekomarxistiska<br />
vågen, Paul Burkett och John Bellamy<br />
Foster, har dock inte bara granskat<br />
och vederlagt andras påståenden om Marx och Engels<br />
påstådda ekologiska skygglappar, utan också gjort egna konstruktiva<br />
och ambitiösa försök att restaurera marxismens ekologiska<br />
grund. Burketts fokus i Marx and Nature 30 är att visa att<br />
Marx natursyn hade en inre logik, koherens och analytisk<br />
kraft. Ekologisk kritik mot Marx begår ofta misstaget att skjuta<br />
på budbäraren, och särskilt gäller det arbetsvärdeläran: att<br />
Marx visar att kapitalismen endast erkän<strong>ner</strong> värde i form av<br />
abstrakt arbetstid och betraktar naturresurser som en gratis<br />
gåva innebär inte att Marx själv ansåg att så var fallet. Tvärtom<br />
är denna ensidighet hos kapitalet en viktig förklaring till dess<br />
ekologiska destruktivitet.<br />
Ekomarxismens främsta teoretiska innovation är dock, vill<br />
jag hävda, John Bellamy Fosters avdamning och uppdatering<br />
av Marx användning av begreppet social metabolism (Stoffwechsel,<br />
ämnesomsättning). Utgångspunkten för Marx och<br />
Engels teori var en av 1800-talets mest oroande miljöfrågor i<br />
Europa, nämligen jordbruksmarkens avtagande bördighet.<br />
<strong>Arbetarhistoria</strong> 2012:3–4 49
Change language