Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

ARBETE & KLIMATRÄTTVISA
REFERENSER – ARBETE OCH KATASTROFER
1 J.R. McNeill, Någonting är nytt under solen. Nittonhundratalets
miljöhistoria. Stockholm 2011, s 107 f. Eng s. 85.
2 McNeill, s 46 f. I den engelska upplagan lyder senare delen av
meningen: »although in still smaller doses, one of them, zinc, is essential».
John McNeill, Something New under the Sun. An Environmental
History of the Twentieth Century. London 2000, s. 27.
3 McNeill, s 79.
4 McNeill, s. 350 ff.
5 McNeill, s. 373.
6 McNeill, s. 385 ff.
7 Donald Worster, »Appendix: Doing Environmental History.» I
Donald Worster (red.), The Ends of the Earth. Perspectives on Modern
Environmental History. Cambridge 1988, s. 290.
8 Alberto Melucci, Nomads of the Present. Social Movements
and Individual Needs in Contemporary Society. London 1989.
9 Lars Berggren, »Från arbetarskydd till arbetsmiljö.» I Det lyser
en framtid. Svenska Metallindustriarbetareförbundet 1957–1981.
Stockholm 2008, s. 651.
10 Christopher C. Sellers, Hazards of the Jobs. From Industrial
Disease to Environmental Health Science. Chapel Hill 1997
s. 216.
11 Sellers, s. 3.
12 Se Worster, s. 290 ff och diskussionen om hans utgångspunkter
i Per Eliasson, Skog, makt och människor. En miljöhistoria
om svensk skog 1800–1875. Stockholm 2002, s. 22 och Lars J.
Lundgren, »Vad är miljöhistoria? Den gamla frågan om bofinken.» I
Lars M Andersson m fl (red), På historiens slagfält. En festskrift tilllägnad
Sverker Oredsson. Lund 2002.
13 Jag har gått igenom Environment and History från första årgången
1995 och fram till 2008, och fyra årgångar Environmental
History. Undantag är E. Dore, »Environment and Society. Long-Term
Trends in Latin American Mining.» Environment and History 2000:1
och Chad Montrie, »’I Think Less of the Factory than of my Native
Dell.’ Labor, Nature, and the Lowell ‘Mill Girls’», Environmental History
2008:9. Motsvarande genomgångar av arbetarhistoriska tidskrifter
visar att det är tunnsått med miljöhistoriska artiklar i dessa.
Hösten 2008 hölls på L´Ecole des Hautes Études en Sciences Sociala
i Paris en konferens om att kombinera perspektiv från socialoch
miljöhistoria.
14 Gunther Peck, »The Nature of Labor. Fault Lines and Common
Ground in Environmental and Labor History». Environmental History
2008:4. Jfr Stephen Mosley, »Common Ground. Integrating Social
and Environmental History.» Journal of Social History, 2006:3.
15 Peter Thorsheim, Inventing Pollution. Coal, Smoke, and Culture
in Britain since 1800. Athens 2006, s. 136 f. Thorsheims bok är
ett bra exempel på en miljöhistoriker som försökt integrera olika
perspektiv.
16 Paul Thompson, The Nature of Work. An Introduction to the
Debates on the Labour process. London 1983; Eric Hobsbawm,
Worlds of labour. Further Studies in the History of Labour. London
1984.
17 Bill Sund och Klas Åmark, Makt och arbetsskador under
1900-talet. Stockholm 1990, s. 91 ff.
18 Jan Thelander och Lars Lundgren, Nedräkning pågår. Hur
upptäcks miljöproblem? Vad händer sedan? Stockholm 1989, s. 14
och 189.
19 Metallarbetaren nr 17–18 1978, s. 4 och nr 45 1978, s. 31;
Stig Wall & Adam Taube, Fallet Rönnskär. En epidemisk studie av
livslängd och dödsorsaker bland smältverksarbetare. Stockholm
1983.
34 Arbetarhistoria 2012:3–4
20 Ann-Kristin Bergquist, Guld och gröna skogar. Miljöanpassningen
vid Rönnskärsverken 1960–2000. Umeå 2007, s. 51 och
92 ff.
21 Bergquist (2007).
22 Jfr. Marcel van Der Linden, Workers of the World. Essays
Toward A Global Labor History. Boston 2008, s. 374 f. Van der
Linden refererar dock inte specifikt till miljöfrågor.
23 För skilda delar av denna problematik, se Thorsheim; Barbara
Freese, Coal. A Human History. London 2003; Stephen Mosley,
The Chimney of the World. A History of Smoke Pollution in Victorian
and Edwardian Manchester. Cambridge 2001; Lars Berggren, Fredrik
Björk och Per Eliasson, »Från erfarenhet till vetenskap.» I Per Wickenberg
m.fl. (red.), Miljö och hållbar utveckling – Samhällsvetenskapliga
perspektiv från en lundahorisont. Lund 2004.
24 Svenska Metallindustriarbetareförbundets kongress 11–16
september 1977.Stockholm, s. 659.
25 Överstyrelsen 27/11 1986. Svenska Metallindustriarbetareförbundets
arkiv.
26 Överstyrelsen 12/6 1989. Svenska Metallindustriarbetareförbundets
arkiv.
27 Verksamheten 1989. Stockholm 1989, s. 51 f.
28 Mikko Saikko, This Delta, This Land. An Environmental History
of the Yazoo-Mississippi Floodplain, Athens 2005, s. 156 ff.
29 Jason David Rivera & Jason David Rivera & DeMond Shondell
Miller, »Continually Neglected: Situating Natural Disasters in
the African American Experience», I Journal of Black Studies Vol 37,
No 4 2007, s. 504 ff.
30 Rivera & Miller, s. 504 ff; Robyn Spencer, »Contested Terrain:
The Mississippi Flood of 1927 and the Struggle to Control Black
Labor», i The Journal of Negro History, Vol 79 No. 2 1994, s. 173 f.
31 TThe Pittsburgh Courier 28/5 1927; The Chicago Defender 11/6
1927.
32 Atlanta World 11/12 1931.
33 The Pittsburgh Courier 3/9 1932 och 10/9 1932.
34 Afro-American 3/9 1932; The Pittsburgh Courier 3/9 1932.
35 New Journal and Guide 14/10 1933; The Pittsburgh Courier
14/10 1933.
ABSTRACT
This article addresses the importance of linking labour history
with environmental history. Some of the issues concerning work
environment seem to be exactly the same as problems concerning
the external environment. The case of Rönnskärsverken, an industrial
plant in northern Sweden, is discussed. The plant heavily polluted
the environment through emissions of arsenic, while several examinations
showed that workers were exposed to arsenic and that
this affected the death rate. Another example is taken from the
Swedish Metal Workers’ Union and its discussions on environmental
issues. In several documents the union stated that there was a
connection between the internal and external environment. Through
these and other examples, the possibility of bridging the gap between
two different fields of research is discussed.
LARS BERGGREN
är historiker verksam vid Lunds universitet och Centrum för Arbetarhistoria
i Landskrona