Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

More documents

Recommendations

Info

ARBETE & KLIMATRÄTTVISA Den klassiska bilden av amerikansk bilindustri. En fabrik i Detroit 1979. United Auto Workers UAW tog lång tid på sig att erkänna de antropogena, det vill säga av människor orsakade klimatförändringarna och deras effekter och intog därför samma ståndpunkt som industrin under 1980- och 1990-talen genom att ifrågasätta de vetenskapliga argumenten om klimatförändringarna, inklusive motstånd mot Kyotoprotokollet 1997. 20 Genom att tolka vetenskapliga argument som kopplade koldioxidutsläpp till klimatförändringar, snarare än själva klimatförändringen, som ett grundläggande hot mot sin överlevnad, agerade UAW defensivt i ett försvar av jobben för sina krympande medlemsskaror. Dessa uppgick som mest till en miljon medlemmar på 1970-talet, för att sjunka till 390 000 aktiva medlemmar idag. UAW har framställt bilindustrijobb som direkt relaterade till arbetarklassmobilitet till medelklassen, med bilen som en grundläggande aspekt av det amerikanska livet. Detta stämmer väl med den allmänna uppfattningen inom den amerikanska kulturen om bilen och de jobb bilproduktionen skapar, och därför ses frågor om klimatförändringar och argument för riktade åtgärder mot bilindustrin som ett hot mot denna viktiga aspekt av den amerikanska klassmobiliteten. Den ökande samsynen kring antropogena klimatföränd- 16 Arbetarhistoria 2012:3–4 ringar tvingade till sist UAW att ta itu med frågan på 2000talet. Som ett svar på detta har förbundet formulerat både de potentiella effekterna av och förslagen om hur man ska minska den mänskliga påverkan på klimatet som hot mot medlemmarnas jobb. 21 UAW:s ståndpunkt har ständigt varit att höjda krav på Corporate Average Fuel Economy, CAFE (bränsleekonomi), på ett oproportionerligt sätt riktas mot medlemmarnas jobb. I kongressförhör 2007 avfärdade den tidigare UAW-ordföranden Ron Gettelfinger CAFE:s effektivitet och hävdade att den på ett orimligt sätt sköt in sig på den lätta lastbilsindustrin och därmed var negativ för amerikanska arbetare. 22 Även om förbundet motvilligt har erkänt klimatförändringarna behåller man ett begränsat fokus och agerar nästan uteslutande i frågor om utsläppslagstiftning. Eftersom man ansåg att utsläppslagstiftningen på ett orättvist sätt drabbade USA:s bilindustri föreslog UAW år 2007 ett alternativ som skulle omfatta alla industrier med höga utsläpp på samma sätt. Vid den tidpunkten hävdade Gettelfinger att USA behövde »en sammanhållen policy som skulle inkludera alla sektorer i en diskussion om olika sätt att minska utsläppen». 23 På så sätt, menade det alltså, måste det finnas skydd mot, om utsläppskraven skärps, att bilfabrikanterna helt enkelt
flyttade produktionen till en annan stat eller ett annat land med lägre standard för arbetarna eller lägre miljökrav. I linje med argumenten om den amerikanska bilindustrin som nödvändig för den amerikanska medelklassen kräver UAW också att regeringen ska finansiera forskning om och utveckling av renare teknik, särskilt med tanke på bilar med höga koldioxidutsläpp. 24 Detta skulle också omfatta statlig finansiering av ny teknik, med syfte att hjälpa USA:s bilindustri att behålla sin konkurrenskraft, värna »bra jobb» i USA och minska de totala utsläppen. 25 Ytterst formulerar förbundet detta som en fråga om överlevnad och dess lösning syftar Ilana Solomon från Sierra Club talar inför en samlad miljö- och arbetarrörelse i Addison, Texas maj 2012 därför till att säkerställa en fortsatt stark ställning för bilindustrin i USAs ekonomiska och sociala liv. Med klimatförändringarna och försöken att lagstiftningsvägen minska utsläppen som utgångspunkt, har UAW förespråkat att man ska ta fram en enda nationell standard för bränsleeffektivitet, hellre än varierande delstatslagar som skulle kunna skada en geografiskt koncentrerad biltillverkning. UAW har främst använt sitt inflytande inom det demokratiska partiet för att påverka lagstiftningen om utsläppsstandarder. År 2010 valde UAW en ny ordförande, Bob King, som hävdar att klimatfrågor måste bli bättre integrerade i förbundet, snarare än något som man bara motvilligt befattar sig med. Medan UAW tidigare tvekat att arbeta med miljögrupper, med argumentet att deras intressen skiljer sig för mycket åt, har UAW, sedan King valdes, gått med i Blue Green Alliance, där USW redan var medlem. Detta ingår i en mer omfattande kursändring för UAW, som en följd av både minskande medlemstal och krisen inom amerikansk bilindustri. Det är svårt att fastställa idag om det innebär en substantiell förändring av hur UAW kommer att tolka, beskriva och agera i klimatförändringsfrågor. Divergens och konvergens: en förklaring av förbundens agerande Både UAW och USW definierar kampen mot klimatförändringar i termer av ett värnande av medlemmarna och båda arbetar i samma institutionella omgivning – det är när allt kommer omkring staten som tillhandahåller ramverket som dessa organisationer existerar och verkar inom. 26 I själva verket innebär USA:s tävlingsinriktade och pluralistiska natur en paradox för organisationer som försöker åstadkomma institutionell eller social förändring, eftersom de är beroende av att utmärka sig själva var och en på sitt sätt för att uppfattas som företrädare förviktiga målsättningar, medan de på samma gång måste skapa allianser för att överleva ekonomiskt och för att ha tyngd som politisk påtryckare. 27 Därför måste organisationer i USA, intressant nog, både bilda allianser och agera snävt och defensivt. Men skillnaderna mellan förbundens strategier kan bara delvis förklaras av de formella regler och den informella politiska kultur som de verkar i. Medan USW och UAW båda har federala strukturer, är UAW mer regionaliserat och representerar en mycket snävare medlemskrets. Denna situation, tillsammans med de minskande medlemstalen och industrikrisen, kan delvis förklara varför det har hamnat i försvarsställning när det gäller medlemmarna och det fortsatta behovet av en bilindustri. Eftersom både medlemmarna och de olika typer av arbeten som USW representerar är mycket mer varierade har det erbjudit – särskilt nyckelpersoner inom organisationen – frihet och möjlighet att experimentera med miljöarbete på olika nivåer. På samma sätt tillåter det förbundet att tala för en övergång till en grönare ekonomi, eftersom riktade åtgärder mot någon särskild ekonomisk sektor inte skulle ha samma negativa effekt för USW. På sätt och vis är det ett ständigt kortsiktigt behov av ökad produktion inom ett kapitalistiskt system som har fått UAW att ta industrins parti för att värna dess överlevnad och därmed sina medlemmar. Stålarbetareförbundet tyngs inte, tack vare en diversifierad medlemskår, av motsvarande drag och har förmått att sträcka sig bortom de traditionella områdena för aktivism. Ideologi är också en viktig faktor bakom de skilda förhållningssätten till klimatförändringarna. UAW behåller ett snävt ideologiskt perspektiv, delvis relaterat till deras historiska maktställning, som fokuserar på att upprätthålla ett samarbete med industrin föratt värna sin institutionella makt. Detta kontrasterar mot USW:s bredare sociala fackliga verksamhet, där förbundets sociala och politiska roll sträcker sig långt utöver arbetsplatsen. Följaktligen har UAW varit ovillig att integrera nya idéer, särskilt sådana som gällerklimatförändringarna, i sin fackliga ideologi. UAW formulerar utmaningarna som något som kan klaras av om man vidareutvecklar industrins nuvarande sätt att fungera och samarbetar med aktörer som redan bedöms som legitima, såsom industrin och politiska partier. Arbetarhistoria 2012:3–4 17
Page 1 and 2: Arbetarhistoria2012:3-4 [143-144] A
Page 3 and 4: LEDARE Arbetarrörelsens ideologisk
Page 5 and 6: flikter kring makten över samhäll
Page 7 and 8: Från jobb kontra miljö till »gr
Page 9 and 10: Vi måste vidta åtgärder nu eller
Page 11 and 12: klimatförändringarna. Den uppmana
Page 13 and 14: Blue Green Alliance förenar 14 av
Page 15: Syd till ojämlikheter i den ekonom
Page 19 and 20: Har miljörörelsen varit för lån
Page 21 and 22: två sätt: antingen genom att öka
Page 23 and 24: miljö-altruism. I stället för en
Page 25 and 26: inte medför sociala orättvisor. D
Page 27 and 28: möjligheten inte bör uteslutas i
Page 29 and 30: Arbete och miljöproblem. Vad kan a
Page 31 and 32: Rönnskärsverken 1928-1966. Produk
Page 33 and 34: aspekter: »Dessutom ärväl idag e
Page 35 and 36: Multinasjonale konserner, mennesker
Page 37 and 38: tertungt involvert i industrialiser
Page 39 and 40: uovertruffen kognitiv evne til å t
Page 41 and 42: Torkans konsekvenser. Genusarbetsde
Page 43 and 44: Kvinnors arbete i la zona seca rör
Page 45 and 46: Män arbetar främst inom jordbruke
Page 47 and 48: Ekologisk marxism: Att göra vänst
Page 49 and 50: 1882 förnekade att Podolinski hade
Page 51 and 52: Mary Mellor och Ariel Salleh skulle
Page 53 and 54: Vad är Arbetaresperantism? Arbetar
Page 55 and 56: Den neutrala esperantorörelsen var
Page 57 and 58: Antifascistisk esperantoaffisch und
Page 59 and 60: livit en fientlig organisation rikt
Page 61 and 62: Något om Jacques Rancière: Prolet
Page 63 and 64: 1968 Det som hände och inleddes i
Page 65 and 66: Dokumentärfilmen om Olof Palme: Et
Page 67 and 68:
RECENSION SAFoch arbetsmigrationen
Page 69 and 70:
gemang och det politiska livet som
Page 71 and 72:
fiskt utan talar om straight edge-k
Page 73 and 74:
globala arbetsmarknaden. Den prekä
Page 75 and 76:
4 5 6 7 8 9 10 11 1. En av Charlie
show all

Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?