Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

flikter kring makten över samhällets resurser och försörjningsmöjligheter.
Det är förändringar som också medverkat
till omfattande folkomflyttningar och ytterst har kunnat leda
till samhällens undergång.
Forskningen har också visat att människans påverkan på
miljö och klimat har accelererat under de senaste två århundradena
och med en påtagligt ökat hastighet sedan 1950-talet.
Mot den bakgrunden har det hävdats att perioden dominerats
av antropogena, av människan skapade förändringar där
det kapitalistiska industrisamhället har pekats ut som den
verkliga boven i dramat. Numera är det uppenbarligen endast
industrins lobbyister och handgångna vetenskapsmän som
ifrågasätter det alltmer akuta behovet av att åstadkomma en
samhällsomvandling som på både kort och lång sikt kan bryta
den utveckling som redan idag, åtminstone i det globala perspektivet,
drabbar olika samhällens försörjningsmöjligheter.
Redan vid mitten av 1990-talet beräknades antalet miljömigranter
i världen uppgå till 25 miljoner medan 135 miljoner
hotades av akuta försörjningssvårigheter genom att deras jord
höll på att förvandlas till öken och 550 miljoner hade permanent
brist på vatten. Samtidigt beräknades tiotals miljoner
inom en snar framtid tvingas flytta på grund av stigande nivåer
i världens hav. 1
Makten över framtiden
Det är en utveckling som inte minst reser frågor om makten
över den eftersträvade och nödvändiga framtida samhällsomvandlingen.
Som forskningen visat har detta under de senaste
decennierna på sina håll medverkat till att förändringarna av
miljö och klimat också har förts upp på fackliga dagordningar.
Det råder ingen tvekan om att denna omvandling måste få
långtgående konsekvenser för industrins sysselsättning och
arbete. Ur det perspektivet står det alltmer klart för allt fler
fackliga organisationer att det är en ohållbar strategi att helt
lämna över ansvaret för den framtida samhällsutvecklingen i
händerna på andra krafter i samhället. Men frågan är hur den
fackliga rörelsen, nationellt och internationellt, har sökt göra
sin röst hörd i diskussionen och vilka strategier som den har
utvecklat för att nå ett inflytande över den utveckling som på
olika sätt kommer att bli avgörande för medlemmarnas framtid.
Den frågan utgör ett centralt tema i flera av artiklarna i
detta häfte.
Ett annat tema aktualiserar frågan om den fortsatta utvecklingen
av den miljöhistoriska forskningen. Miljöhistoria växte
fram som ett tvärvetenskapligt forskningsområde därgränserna
mellan olika akademiska disciplinerbröts nervilket i sin turskapade
förutsättningar för en fruktbar vetenskaplig diskussion. I
flera av bidragen i detta häfte argumenteras för möjligheterna
1 Dirk Hoerder, Cultures in Contact World Migrations in the Second
Millennium, Durham & London 2002 s. 516
att ytterligare vidga dessa tvärvetskapliga ambitioner för att
också kunna rikta uppmärksamheten mot arbetet, den produktion
som ärsjälva grunden förmänniskans försörjning, och
dess avgörande betydelse förmiljö och klimat. Merkonkret pläderas
för ett närmande mellan miljöhistorien och den arbetslivshistoriska
forskning som också började få ett uppsving
under 1970-talet. Ett sådant möte skulle, hävdas det, kunna
öppna för fruktbara analyser av relationen mellan själva produktionen,
arbetet och dess organisering, och det mänskliga
samhällets påverkan på miljö och klimat. Med konkreta exempel
visas hurett sådant perspektivkan klargöra hurarbetet, med
dess idag alltmer globala produktionsprocesser, är intimt sammankopplat
med förändringar av miljö och klimat. Det erbjuder
också möjlighetertill merkonkreta analyseravbakgrunden
till förändringarna av miljön och klimatet och till att kasta ljus
över de maktförhållanden i produktion och företag som utgör
en avgörande förutsättning för dessa förändringar. I detta ligger
också att en forskning ur detta perspektiv kan ge underlag
för en diskussion om möjligheterna att som ett led i den framtida
nödvändiga samhällsomvandlingen åstadkomma förändringar
av produktionen och dess organisering.
Det är naturligtvis också en förhoppning att en sådan
forskning skall kunna bidra till en fortsatt facklig diskussion
om möjliga vägar att medverka till en samhällsutveckling som
snarare minskar än stärker hotet från dagens och framtidens
förändringar av miljö och klimat. En miljöhistoria med arbetet
i fokus kan i bästa fall visa på de möjligheter, som flera av
bidragen belyser, att etablera närmare kontakter mellan den
fackliga rörelsen och andra sociala rörelser som aktivt driver
frågor kring klimat och miljö. Ytterst kan en sådan forskning
ge inspiration till en bredare samhällskritisk rörelse som är
beredd att ifrågasätta och utmana de krafter som i det längsta
förnekar att ett annat samhälle är nödvändigt.
Varför arbetets miljöhistoria – bakgrunden till häftet
I februari 2011 arrangerade forskningsrådet vid Arbetarrörelsens
arkiv och bibliotek i samarbete med Kommunalarbetareförbundet,
Landsorganisationen och Livsmedelsarbetareförbundet
workshopen »Climate change and union activism».
Syftet var att ur ett historiskt perspektiv analysera den fackliga
rörelsens ansvar för men också möjligheter att påverka
konsekvenserna av klimatförändringar orsakade av människor.
Bakom syftet fanns förhoppningen om att kunna bidra
till en bredare diskussion om miljö- och klimatförändringar
inom den fackliga rörelsen men också om att väcka intresse
för dessa frågor inom forskningen. Workshopen följdes upp
av en diskussion med en rad fackliga representanter som diskuterade
behovet av en förnyad klimatdiskussion inom den
svenska fackliga rörelsen dagen efterworkshopen. I april 2012
arrangeradevi dessutom en session på samma tema vid European
Social Science History Conference, som ägde rum i Glas-
Arbetarhistoria 2012:3–4 5