Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
möjligheten inte bör uteslutas i avvaktan på en ny blocköverskridande<br />
överenskommelse. Tidigare har inställningen varit<br />
att befintliga anläggningar ska nyttjas så länge det är säkerhetsmässigt<br />
och ekonomiskt försvarbart att renovera dem.<br />
Allteftersom de inhemska reaktorerna åldras har man även i<br />
fackliga kretsar börjat överväga nyinvestering inte minst av<br />
säkerhetsskäl.<br />
Klimatarbetet breddas<br />
Som nämnts har klimatfrågan funnits med i LO:s miljöarbete<br />
från programarbetet fram till idag. Det har exempelvis inneburit<br />
att LO avvisat storskalig satsning på naturgas för elproduktion<br />
framför koldioxidsnåla kraftslag som kärnkraft, vindkraft<br />
eller biobaserad kraft. Annars är det för LO som för samhället<br />
i övrigt först under de senaste åren som frågan domi<strong>ner</strong>at<br />
agendan.<br />
Med klimatfrågan har förbunden inom industrin av konkurrensskäl<br />
alltmer kommit att betona behov av internationella<br />
överenskommelser medan serviceförbund som Kommunal<br />
åter haft fokus mot egna insatser. Kommunal har bedrivit<br />
olika aktiviteter på klimattemat och har vid senaste LOkongressen<br />
fått gehör för att LO ska utarbeta ett program för<br />
arbetsplatsinriktat klimatarbete.<br />
Klimatförändringar är utdragna i tiden och effekterna är<br />
sällan synliga som andra miljöproblem. Omställningsbehovet<br />
är också något mindre akut i Sverige jämfört med länder som<br />
baserar sin elförsörjning på fossila bränslen eller som kommit<br />
igång sent med åtgärder. Ändå upplever alltfler fackliga företrädare<br />
det nödvändigt att nu göra insatser mot klimatförändringar<br />
till en del av jobbpolitiken.<br />
LO:s linje går åter ut på att förena tillväxt med klimatpolitik<br />
via teknikutveckling och investeringsprogram. Man föreslår<br />
forsknings- och innovationsinsatser, investering i hållbarinfrastuktur<br />
samt teknikupphandling och offentlig upphandling för<br />
att stärka efterfrågan på klimatanpassad teknik. Dessutom vill<br />
man göra effektivare e<strong>ner</strong>gianvändning till en uppgift för ny<br />
partssamverkan. Förbund inom industrin är redan engagerade<br />
i det Program för E<strong>ner</strong>gieffektivisering som bedrivs inom särskilt<br />
e<strong>ner</strong>gikrävande industri. Genom satsning på utbildning<br />
och arbetsorganisatoriskt utvecklingsarbete anser LO att anställdas<br />
kreativitet bör kunna ge viktiga bidrag till e<strong>ner</strong>gieffektivisering<br />
och annat klimatarbete inom arbetslivet överlag.<br />
Fackligt miljöarbete över gränserna<br />
Vid skiftet mellan åttio- och nittiotal växte det internationella<br />
fackliga miljöarbetet påtagligt. Inom Europafacket inrättades<br />
en arbetsgrupp för fackliga miljöfrågor som med tiden kommit<br />
att arbeta alltmer med att försöka förena förslag om gröna<br />
investeringar med europeisk krispolitik, även om dagordningen<br />
styrs mycket av olika förslag från EU-kommissionen.<br />
För miljöarbetet inom fackföreningsinternationalen, IFS,<br />
Miljöproblem uppstod i produktionen och borde därför lösas där.<br />
Men i vilken grad skulle facket engagera sig i miljöfrågor utanför<br />
fabriksportarna?<br />
blev deltagandet i Riokonferensen 1992 en milstolpe, inte<br />
minst då man i Agenda 21-dokumentet lyckades föra in ett<br />
särskilt arbetslivskapitel – Chapter 21 – vilket förutom nödvändigheten<br />
av att följa ILO:s konventio<strong>ner</strong> för en rättfärdig<br />
arbetsmarknad tar upp behovet av partssamverkan för att<br />
engagera och utbilda arbetskraften för miljöarbete i yrkesutövningen<br />
– alltså den samverkan som avvisades av de svenska<br />
arbetsgivarna.<br />
Det globala fackliga miljöarbetet – ofta nära integrerat med<br />
arbetsmiljöfrågor exempelvis inom den internationella kemikaliepolitiken<br />
– har hela tiden haft FN:s miljö- och klimatkonferenser<br />
som ramverk för det egna arbetet. Klimatfrågan<br />
har medfört en tydlig tempoökning i IFS arbete och man har<br />
med tiden fått en officiell observatörspost inom konferenserna<br />
där det fackliga deltagandet efterhand har blivit omfattande.<br />
Den fråga man framförallt drivit och nått viss framgång<br />
i har handlat om att få internationell acceptans för socialt rättfärdiga<br />
omställningsprocesser – »just transition» – vid övergången<br />
till klimatanpassad produktion och vid olika anpassningsåtgärder<br />
som följer av ett förändrat klimat. Därutöver är<br />
arbetet mycket inriktat mot spridning av klimatrelaterad teknologi<br />
till utvecklingsländer där utsläppen ökar till följd av<br />
bristfälliga produktionsmetoder.<br />
Klimatfrågan – hävstång ur krisen?<br />
LO:s miljöarbete har i första hand varit kopplat till sysselsättningen<br />
och drivkraften har i hög grad kommit från central<br />
nivå. Man kan dock inte tala om någon renodlad top-down<br />
företeelse eftersom det bland många lokala fack funnits olika<br />
initiativ och krav på aktiviteter. Förbunden såg i regel myndighetskraven<br />
som rimliga och betonade snarast behovet av<br />
tid och stabilitet i genomförandet. Man konstaterade att strukturförändringar<br />
ibland påskyndades av miljökraven och att de<br />
<strong>Arbetarhistoria</strong> 2012:3–4 27
Change language