Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

ARBETE & KLIMATRÄTTVISA
och genusdifferentierad sårbarhet inför torkan i la zona seca i
Nicaragua. Ju mer man kan sprida risken med hjälp av olika
försörjningsstrategierdesto merkan man alltså minska sin sårbarhet.
Männen i fallstudieområdet och den yngre generationen
hade oftare den möjligheten än de äldre kvinnorna, som
förväntades stanna hemma och ta hand om familjemedlemmar
och andra anhöriga. Att kvinnorna ansvarade för de uppgifter
som också krävde att de höll sig i hemmet gjorde att de i större
utsträckning riskerade att drabbas avden klimatförändring som
REFERENSER – TORKANS KONSEKVENSER
1 Lisa Segnestam, »Division of Capitals—What
Role Does It Play for Gender-Differentiated
Vulnerability to Drought in Nicaragua»,
Community Development 40:2,
2009, s. 154–176; Lisa Segnestam, »Genus,
klimatförändring och säkerhet – en fråga
om socialt differentierad sårbarhet», Paulina
de los Reyes, Maud Eduards & Fia Sundevall
(red.) Internationella relationer: könskritiska
perspektiv, Stockholm 2012/under utgivning.
2 För en mer utförlig diskussion om definitionen
av sårbarhet se bland annat Segnestam
(2009) och Segnestam (2012).
3 Se till exempel Jaime Wheelock Román,.
»Historia de los desastres naturales»,
Jaime Wheelock Román (red.) Desastres naturales
de Nicaragua. Guía para conocerlos
y prevenirlos, Managua 2000; INETER, Amenazas
Naturales de Nicaragua, Managua
2001; INETER, Resumen meteorológico
anual 1962–2005. Parámetro: precipitación
(mm). Estación EL SAUCE / EL SAUCE, Managua
2007; INIFOM, Ficha Municipal. El
Sauce, Managua 2007.
4 Julie Cupples, »Love and money in an
age of neoliberalism: gender, work, and
single motherhood in postrevolutionary Nicaragua»,
Environment and Planning A 37:2,
2005, s. 306, min översättning.
5 CIERA, ATC & CETRA, Mujer y agroexportación
en Nicaragua, Managua 1987; María
Angélica Fauné & Gladys Matute, La Situación
de las Mujeres Rurales en
Nicaragua, Santiago 2007.
6 Mercedes Olivera, Malena de Montis &
Mark Meassick, Nicaragua: El poder de las
Mujeres. Managua 1992, 2, s. 69, min översättning.
7 Citaten från intervjuerna har översatts
från spanska av artikelförfattaren.
8 Carmen Diana Deere & Magdalena
León, Empowering Women: Land and Property
Rights in Latin America, Pittsburgh
2001, s. 102.
46 Arbetarhistoria 2012:3–4
9 Jämför med Rosa Rivero Reyes, »Gendering
responses to El Niño in rural Peru»,
Rachel Masika (red.) Gender, Development,
and Climate Change, Oxford 2002.
10 Jämför med exempelvis Paola Pérez-
Alemán, »Economic Crisis and Women in Nicaragua»,
Lourdes Benería och Shelley Feldman
(red.) Unequal burden: economic crises,
persistent poverty, and women's work,
Boulder 1992.
11 Se till exempel CIERA et al. (1987);
Pérez-Alemán (1992); Cynthia Chavez Metoyer,
Women and the State in Post-Sandinista
Nicaragua, Boulder & London 2000.
12 Helen Collinson (red.), Women and
Revolution in Nicaragua, London & New Jersey
1990., s. 39
13 CIERA et al. (1987).
14 Fauné & Matute (2007) s. 87.
15 CIERA et al. (1987); Chavez-Metoyer
(2000); Mercedes Aguilar & Isolda Espinosa,
Uso del tiempo de las y los nicaragüenses,
Managua 2002.
16 Se till exempel Elaine Enarson &
Betty Hearn Morrow, The Gendered Terrain
of Disaster. Through Women’s Eyes, Westport
1998.
17 Segnestam (2009).
18 Bina Agarwal, »Gender Relations and
Food Security: Coping with Seasonality,
Drought, and Famine in South Asia», Lourdes
Benería & Shelley Feldman (red.) Unequal
burden: economic crises, persistent
poverty, and women's work, Boulder 1992;
Elaine Enarson, Gender Issues in Natural Disasters:
Talking Points and Research Needs,
Geneva 2000; Yianna Lambrou & Grazia
Piana, Gender: the missing component in
the response to climate change, Rome
2005; Irene Dankelman, »Climate Change,
Human Security and Gender», Irene Dankelman
(red.) Gender and Climate Change: An
Introduction, London 2010.
19 Segnestam (2009)
20 Pérez-Alemán (1992)
de senaste decennierna har drabbat regionen i form av torka.
Med rådande arbetsdelning var de intervjuade kvinnorna därför
beroende av andra hushållsmedlemmar, det vill säga deras
makarom devargifta och andra om de antingen varogifta eller
där maken av någon anledning inte var arbetsför, för att få tillgång
till olika resurser. Resultaten visardock att denyngre generationen,
oavsett kön, har större kapacitet att välja liv och försörjningsstrategi,
vilket skulle kunna påverka deras sårbarhet
inför torkan i rätt riktning.
21 Isolda Espinosa G., Perfil de género
de la economía nicaragüense en el nuevo
contexto de la apertura comercial. Managua
2004; Fauné & Matute (2007).
22 Se till exempel Valerie Nelson, Kate
Meadows, Terry Cannon, John Morton & Adrienne
Martin, »Uncertain predictions, invisible
impacts, and the need to mainstream
gender in climate change adaptations», Rachel
Masika, Gender, Development, and Climate
Change, Oxford 2002; Segnestam
(2012/kommande).
ABSTRACT
Different types of work result in different
capacities to cope and adapt in order to reduce
exposure to and impacts of a changing
climate. The objective of the article is
to analyze the interaction between the gender
division of labor and gender-differentiated
vulnerability to climate change, using
drought in Nicaragua’s dry zone – la zona
seca – as a case study. The article describes
the tasks women and men in the case
study area have performed and perform,
and analyzes the implications of this for
their vulnerability to drought. The conclusion
is that the mobility of elderly women
has become more restricted, deepening traditional
roles, while the younger generation
has experienced a change in the gender division
of labor, mainly as a result of the
possibility to look for off-farm work, even in
other countries. This results in other capacities
to reduce their drought vulnerability
LISA SEGNESTAM
är ekonomhistoriker verksam vid Stockholms
universitet