Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

fiskt utan talar om straight edge-kulturens
utbredning internationellt sett, inte
minst i Sverige. Umeåscenen och de
band som är knutna dit spelar i sammanhanget
en viktig roll förförståelsen
avdels det skede som straight edge-kulturen
då befann sig i, dels förståelsen av
straight edge spridning i Sverige. Den
språkliga stilen är lättsam, intervjuer i
ren samtalston blandas med ett mer
akademiskt tonläge. I förstone kan boken tyckas rikta sig till
straight edge-rörelsens egna, de som har varit eller är aktiva,
eller de som lyssnat och tagit del av den musikaliska delen av
subkulturen.Verket ärdäremot bredare än så och geren insiktsfull
bild av en många gånger komplex och ung alternativrörerelse.
Straight edge-kulturens avhållsamhet närdet kommertill
berusningsmedel knyter dessutom an till en välbekant tankegång
för arbetarrörelsen. Speciellt under den så kallade pionjärtiden
var nykterhet en viktig fråga då alkoholen sågs undergräva
både familjeband, samhörighet med kollegor, moral och
kultur. Det fackliga engagemanget blev dessutom lidande då
arbetarklassens alkoholkonsumtion ansågs passivisera och
utarma, inte minst familjerna. Sannolikheten att engagera sig
fackligt, politiskt eller kulturellt minskar avsevärt om sinnet är
fördunklat. Det är svårt att göra revolution i onyktert skick.
Inledningens citat av Minor Threats sång »Straight Edge» kan
därför inte sammanfatta det bättre:
»I’m a person just like you / But I’ve got better things to do
/ Than sit around and fuck my brain /Hang out with the living
dead /… /I’ve got the straight edge» (s. 12).
Lindio-McGovern, Ligaya, Globalization, labor export and
resistance: a study of Filipino migrant domestic workers in
global cities, New York: Routledge, 2011, 193 s.
Detta är en studie av filippinska migrerande hushållsarbetare
mot bakgrund av den ökade globaliserade arbetskraften. Verket
är en slagkraftig inlaga i debatten kring nyliberala staters
återskapande och bibehållning av de främsta ojämlikhetsfaktorerna:
klass, kön och etnicitet. Filippinerna har som stat hårt
genomsyrats av nyliberala tankegångar, och arbetskraften står
för en stor exportkälla. Kvinnorna som utgör den huvudsakliga
delen av den exploaterade och exporterade arbetskraften
är i sig en del av en större väv som syftar till att bibehålla den
globala kapitalismens könsuppdelning. Nyliberal globalise-
Arbetarhistoria 2012:3–4 71