Gestaltterapi vid borderlineproblematik eller ... - Gestaltakademin

En grundläggande tanke är att man inte kan förstå och på ett meningsfullt
sätt beskriva en människa isolerat, utan att man behöver ta med det fält hon
befinner sig i.
4.2.2 Figur/grund
Med influenser från fältteorin och gestaltpsykologin beskrev Perls m. fl
(1951/2003) hur människan varseblir och organiserar sina sinnesintryck i
figur/grund, eller förgrund/bakgrund; Vissa fenomen träder fram som figur,
det som svarar mot de behov som är för handen, medan det andra blir i
bakgrunden. Figur benämns också som gestalt. Figur och bakgrund
förutsätter varandra och det växlar. Vad som är bakgrund och vad som
träder fram som figur beror på vilka aktuella behov människan har och det
är också färgat av tidigare erfarenheter. Figurer bildas alltså för att sen
upplösas, när behovet är tillfredsställt, och de blir då en del av bakgrunden.
Två personer som är tillsammans kan organisera sin figur/grund på olika
sätt. Man kan alltså inte förutsätta att två personer upplever samma
verklighet.
Vi skapar och sluter gestalter med så lite information som möjligt. Om
gestaltbildningen blir rigid och inte tillåter öppnande och eventuellt
omskapande av nya gestalter kommer livet att bli begränsat, människan går
miste om den växt och utveckling som är naturlig för ett levande väsen.
Eftersom tillvaron inte är oföränderlig blir det problem om jag inte kan
förändras och svara på den med tillräcklig flexibilitet och anpassning.
Man talar om att det finns fixerade gestalter som grundar sig på tidigare
svåra erfarenheter i livet. I en situation som på något sätt liknar det som var
då aktiveras den istället för att en gestalt formas i ett öppet samspel i nuet.
Det blir alltså ett hinder att leva och reglera sig själv i den aktuella
livssituationen.
Ett sätt att organisera är i polariteter. Om ett fenomen innehåller egenskap
som rymmer motsättningar, som t ex stor och liten, mätt och hungrig, arg
och glad eller gott och ont är dessa särskilt lätt att organisera i
11