Gestaltterapi vid borderlineproblematik eller ... - Gestaltakademin

smalnade sedan av med ”trattfrågor” i form av områden, begrepp som jag
frågade om ifall de inte dök upp spontant i intervjun.
En förberedande fråga var att jag frågade efter informantens egen
beskrivning/definition av borderlineproblematik för att på så vis kunna
bedöma om det är samma fenomen vi talar om vilket ju är grundläggande
för validiteten i studien (bil.1). Två av intervjuerna skedde via telefon. De
andra intervjuades öga mot öga.
Transkribering
Intervjuerna bandades och transkriberades. Jag lämnade bort de för en första
utskrift. Jag lyssnade sedan igenom och korrigerade dem.
6.3 Analys
Vid analysen har jag använt IPA- interpretive phenomenolgical analasysis
som metod och den procedur som beskrivs av Smith och Osborn (2006).
Den har en fenomenologisk approach då man gör en detaljerad utforskning
av informanternas livsvärld. Den är också hermeneutisk med en
tvåstegstolkning – en dubbel hermeneutik. Forskaren försöker skapa mening
av deltagarnas försök att skapa mening. Hon försöker förstå men också
förhålla sig kritiskt frågande till texten. IPA utgår från relativt små urval, 5-
6 intervjupersoner är lagom, för vilka forskningsfrågan är relevant.
Efter att ha lyssnat och läst igenom texterna flera gånger har jag i ett första
steg noterat det som sticker ut och är intressant i texten. I ett andra steg har
jag kondenserat, tematiserat och ibland lagt in mina egna reflektioner utifrån
teoretiska kopplingar. Jag har dock fortfarande hållit mig väldigt nära
texten. I ett tredje steg har jag lagt ihop teman i kluster från alla intervjuerna
som jag sen ytterligare abstraherat och fått ner till några övergripande och
relevanta grupper. Detta är en form av horisontellt analyserande,
meningsskapande och gestaltformerande.
31