Gestaltterapi vid borderlineproblematik eller ... - Gestaltakademin

More documents

Recommendations

Info

förgrund/bakgrund. Alla människor orienterar sig automatiskt bl a med hjälp av polariteter i all den information som vi tar emot (Hostrup 2002). 4.2.3 Awarenss Awareness översätts till medvetenhet. Det har dock en för begränsad betydelse och därför används awareness istället inom gestaltterapin. Awareness beskrevs av Fritz Perls som inte bara som något mentalt utan involverar tankar, känslor och sinnesförnimmelser. Det är vår förmåga att vara i kontakt med det som händer inom oss och utanför oss. Det är förmågan att vara i kontakt med vår existens (Clarkson & Mackewn 2003). Awareness är inte ett statiskt tillstånd utan den process i vilken jag är i kontakt med mig själv och omgivningen på och den kan vara mer eller mindre utvecklad . Vid hög awareness har jag en levande och öppen kontakt med både mig själv till kropp och själ och till den omgivning jag befinner mig i. Yontef menar att ”Awareness is effective only when grounded in and energized by the dominant present need of the organism.” ”Awareness is not complete without directly knowing the reality of the situation and how one is in the situation” och ”Awareness is always Here and Now and always changing, evolving and transcending itself” (Yontef 1993 s. 180). Gestaltningsprocesserna sker och utvecklas när människan går i kontakt med omvärlden. De är livsviktiga då de gör det möjligt för henne att orientera sig och överleva. I denna kontakt är människan vaken för att, vad och hur hon upplever. Detta kan kallas för awarenessprocessen (Hostrup 2002). Målet med gestaltterapi är att utveckla awareness så att människan kan få en fungerande och stödjande självregleringsförmåga (Yontef 1993). Vi upplever och uppfattar världen och oss själva genom våra Zoner. Innerzonen är allt det vi förnimmer från vår kropp innanför huden. Ytterzonen är det vi tar in med våra sinnen från omvärlden, det vi ser hör, luktar etc. Mellanzonen är våra mentala funktioner med tankar, fantasier, föreställningar etc. 12
4.2.4 Organismisk självreglering/skapande anpassning Varje levande organism är i ständigt behov av utbyte med sin omgivning. Det handlar om alla sorters behov, fysiska, psykiska, sociala behov. När ett behov uppstår söker organismen i sitt fält för att kunna tillfredställa det. Denna funktion och förmåga är inbyggd i alla levande varelser menade Perls, Hefferline och Goodman (1951/2003) Den sörjer för att organismen kan anpassa sig till olika miljöer och tillstånd, att den kan upprätthålla ett jämviktstillstånd och att den kan växa från omoget till moget tillstånd. Genom den skapande anpassningen, eller organismiska självregleringen, assimileras det som är nytt och som organismen har nytta av, det införlivas alltså. Kropp och själ är en fungerande enhet som egentligen inte kan separeras och det är genom kropp/själen som mina upplevelser sker. 4.2.5 Kontaktcirkeln Organismens samspel med omgivningen sker med kontakt vid en kontaktgräns där utbyte sker. Kontaktcirkeln är en modell för de olika faserna som beskrevs av Perls, Hefferline och Goodman (1951/2003). Den har sedan vidareutvecklats av andra gestaltterapeuter. Det är en process med olika stadier som avlöser varandra och benämns med olika begrepp som exempelvis kontaktcirkeln eller energicykeln. Självet beskrivs inte som en inre struktur eller instans i psyket utan som en komplex skapande kraft, som skapare av figur/grund-processen i kontaktsituationen. Det har samtidiga kroppsliga kroppsliga och psykiska funktioner. Det manifesterar sig på olika sätt beroende på hur organismen har det i sig själv och i förhållande till omgivningen, fältet. ” Id”, ”Ego” och ”Personlighet ” är olika former. (Perls m fl 1951/2003) - Under förkontakten befinner sig organismen i en sorts vaken vila. Inget behov föreligger. Självet är inte aktivt utan i sin Id-funktion, d v s passivt accepterande, kroppen står i centrum, motoriken och sensoriken är inhiberad. Det är den givna bakgrunden med assimilerade upplevelser inklusive oavslutade situationer, fysiologiska behov och upplevelser från 13
Page 1 and 2: Master of Science Gestalt Psychothe
Page 3 and 4: Att arbeta gestaltterapeutiskt med
Page 5 and 6: Abstract 2 Tack 4 Innehållsförtec
Page 7 and 8: 1. Inledning och bakgrund I mitt ar
Page 9 and 10: 4.1 Borderlinebegreppet När jag an
Page 11: En grundläggande tanke är att man
Page 15 and 16: 4.2.6 Kontaktstilar och störningar
Page 17 and 18: (Hostrup 2002). Det kan också inne
Page 19 and 20: 4.2.9 Fenomenologi Fenomenologin ä
Page 21 and 22: Om klientens kontaktstörning visar
Page 23 and 24: skillnader i anknytning baserade p
Page 25 and 26: invaliderande miljö. Barnet får i
Page 27 and 28: genom figur/grund formationen och h
Page 29 and 30: Hanne Hostrup menar att när klient
Page 31 and 32: smalnade sedan av med ”trattfråg
Page 33 and 34: god. Vissa ord eller enstaka partie
Page 35 and 36: 8. Resultat När jag har analyserat
Page 37 and 38: tillsammans med annan personal som
Page 39 and 40: ”..jag märker at jag är mer st
Page 41 and 42: 8.5 Gestaltterapeutiska tekniker N
Page 43 and 44: E. vill sätta ett observandum elle
Page 45 and 46: ”Då tänker jag att här är det
Page 47 and 48: att det i sin tur också kan vara t
Page 49 and 50: 8.10 Gestaltterapins roll/värde In
Page 51 and 52: ; ” Ja, jag tycker faktiskt gesta
Page 53 and 54: möjligt meningsfullt för klienten
Page 55 and 56: ett centralt begrepp och som är my
Page 57 and 58: 10. Avslutande ord Under arbetets g
Page 59 and 60: 11. Litteraturlista: Antonovsky, A.
Page 61 and 62: McWilliams, N. (1994). Psykoanalyti
Page 63:
Forskningsfrågan: Hur tillämpas g
show all

Gestaltterapi vid borderlineproblematik eller ... - Gestaltakademin

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?