Gestaltterapi vid borderlineproblematik eller ... - Gestaltakademin

More documents

Recommendations

Info

I relationen som terapeut blir man bärare av mycket och det innebär att man behöver kunna härbärgera, tåla och hantera det. Det gäller att kliva fram och vara autentisk i mötet, och samtidigt noga känna av när och vad man kan dela med klienten och vad man får behålla i sig själv. Då det många gånger kan vara starkt och polariserat känslomaterial som kommer behöver man som terapeut kunna grunda sig, ha ett gott självstöd och god härbärgeringsförmåga. Flera av informanterna beskriver hur de till stora delar får hålla sig tillbaks. Att det ”bara får plats med en i rummet”. De gör hela tiden överväganden om hur mycket de kan gå ut med direkt till klienten och hur mycket de behåller i sig själva tills vidare. Samtidigt betonar de vikten av att vara autentisk, att vara där som person och inte som en roll. Klienten behöver få möta någon. En informant uttrycker det som att det ställer stora krav på terapeuten att vara autentisk. Om terapeuten spelar en roll kommer båda på gungfly. Det gäller att ta utmaningen att kunna hålla mycket i sig själv och märka när det är möjligt och bra att vara direkt. Att vara autentisk innebär inte samma sak som att alltid gå ut med allt. Här finns det ett arv från den tidiga gestaltterapin att förhålla sig till. En av informanterna beskriver istället hur hon kliver fram väldigt tydligt med sig själv i mötet. Att klienten i det får möta en annan som är sann och autentisk. Hon uppfattar det som att klienterna har ett behov av att undersöka henne. ”Vem är du? Hur kommer du att at emot det här som jag gör eller säger?” Hon tänker att det är där man bygger vidare på en relation som fördjupas när det gäller förtroende och tillit. Gemensamt är att det för alla finns ett aktivt övervägande av vad de uppfattar att klienten tål/klarar av. I det finns också en koppling hur behandlingsupplägget är upplagt för övrigt. Om det finns ett team med andra medarbetare eller ett upplägg med professionellt familjehem som kan hålla och brygga över mellan terapikontakterna blir terapeuten friare och kan våga mer. En informant berättar om erfarenheter av att arbeta 36
tillsammans med annan personal som alla gått grundkurs i gestaltterapi. Han tror att det haft en stor påverkan på arbetet. Klienterna, varav flera haft stora svårigheter och en del också negativa tidigare vårderfarenheter, har uttryckt att de känt sig respekterade, sedda, tagna på allvar och bekräftade inte bara av terapeuten utan av all personal. Det kan påverka att klienten klarar av och tål mer och vad terapeuten då kan våga utmana. Hela fältet har betydelse. Om man som terapeut har gått in i relation och blivit viktig för en klient som har stora svårigheter med tillit, och då relationen både är viktig och bräcklig, så får det betydelse vid längre ledigheter, ibland även vid kortare. Det kan innebära att informanten har anpassat ledigheter eller att man förberett noga på olika vis. Att inte komma med överraskningar och att vara tydlig beskrivs som viktigt. Ett annat sätt är inventering av nätverk, att det finns andra personer som kan brygga över och stå för kontinuitet, kontakt och trygghet. Man kan göra upp ”katastrofplan” då man tillsammans med klienten funderar och gör upp en plan för hur hon kan agera och ta hjälp om situationen blir ohållbar. Ytterligare ett annat sätt är att terapeuten har gett med något föremål, en symbol av något slag som blir som ett övergångsobjekt, ett objekt som är laddat med relationen till terapeuten och som kan upplevas som tryggande och sammanhållande. 8.2 Här och nu Här och nu är ett signum för gestaltterapin. En aspekt är att lyfta in det som sker ”därute”, tankarna om framtiden och det förflutna till nuet. Att klienten tillsammans med terapeuten upplever och utforskar här och nu. Här kommer det dock in fler aspekter av fenomenet. ”Att bygga relationen och att vara i relationen istället för att göra en massa saker” (F6) ”styrkan som gestaltterapeut .... att bara vara i nuet med det som sker i rummet. För det blir något avdramatiserande som kan vara väldigt ångestminskande för den här klientgruppen”(D23) 37
Page 1 and 2: Master of Science Gestalt Psychothe
Page 3 and 4: Att arbeta gestaltterapeutiskt med
Page 5 and 6: Abstract 2 Tack 4 Innehållsförtec
Page 7 and 8: 1. Inledning och bakgrund I mitt ar
Page 9 and 10: 4.1 Borderlinebegreppet När jag an
Page 11 and 12: En grundläggande tanke är att man
Page 13 and 14: 4.2.4 Organismisk självreglering/s
Page 15 and 16: 4.2.6 Kontaktstilar och störningar
Page 17 and 18: (Hostrup 2002). Det kan också inne
Page 19 and 20: 4.2.9 Fenomenologi Fenomenologin ä
Page 21 and 22: Om klientens kontaktstörning visar
Page 23 and 24: skillnader i anknytning baserade p
Page 25 and 26: invaliderande miljö. Barnet får i
Page 27 and 28: genom figur/grund formationen och h
Page 29 and 30: Hanne Hostrup menar att när klient
Page 31 and 32: smalnade sedan av med ”trattfråg
Page 33 and 34: god. Vissa ord eller enstaka partie
Page 35: 8. Resultat När jag har analyserat
Page 39 and 40: ”..jag märker at jag är mer st
Page 41 and 42: 8.5 Gestaltterapeutiska tekniker N
Page 43 and 44: E. vill sätta ett observandum elle
Page 45 and 46: ”Då tänker jag att här är det
Page 47 and 48: att det i sin tur också kan vara t
Page 49 and 50: 8.10 Gestaltterapins roll/värde In
Page 51 and 52: ; ” Ja, jag tycker faktiskt gesta
Page 53 and 54: möjligt meningsfullt för klienten
Page 55 and 56: ett centralt begrepp och som är my
Page 57 and 58: 10. Avslutande ord Under arbetets g
Page 59 and 60: 11. Litteraturlista: Antonovsky, A.
Page 61 and 62: McWilliams, N. (1994). Psykoanalyti
Page 63: Forskningsfrågan: Hur tillämpas g

Gestaltterapi vid borderlineproblematik eller ... - Gestaltakademin

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?