Gestaltterapi vid borderlineproblematik eller ... - Gestaltakademin

8.10 Gestaltterapins roll/värde
Informanterna beskriver alla ett meningsfullt gestaltterapeutisk arbete med
borderlineklienter/patienter och dessutom att den till vissa delar är på ett
annorlunda sätt mot terapi med personer utan denna störning. Några
refererar till en uppfattning som kan finnas i gestaltsammanhang att det inte
lämpar sig med gestaltterapi för den här gruppen men menar att det inte
stämmer, att det tvärtom lämpar sig bra.
”jag jobbar mycket i relationen...där jag tycker att det är vi bäst på, att våga gå i relation
och vara där tillsammans med våra klienter. Utifrån det perspektivet tänker jag utifrån det
man tidigare sagt, att gestaltterapi ska vi inte använda till den här typen av klienter. Det är
precis tvärtom, att vi har jättemycket att göra här.” (F18)
” Jag tror att gestaltterapin egentligen är en allra bästa för den här gruppen. ....
Gestaltterapeuten täcker in det komplexa ..... som man möter med den här klientgruppen i o
m att vi är i stunden med klienten..... och möter det som är framme. Så det är styrkan då,
att vara i det som klienten behöver just nu. Och de behöver också en människa, en terapeut
som är en genuin människa. ......Mötets betydelse kan ju finnas i alla olika terapiformer
som jag ser det, men just styrkan som gestaltterapeut är att bara vara i nuet med det som
sker i rummet.” (D22-23)
” ..som gestaltterapeut behöver man göra upp med sina introjekt från sin utbildning och
tugga mer på vad det innebär att inte ha projekt å andras vägnar, vilket i sig är en bra
riktlinje. Så om man kan skilja nyanserna och säga att det här handlar inte om att ge goda
råd eller ha projekt, men det handlar om att var närvarande och tona in till en annan
människas behov. Man faktiskt hjälper dem till att få de goda introjekten och vara den goda
omsorgspersonen. (E25)
”Så det är paradoxen man lever i och som utmanas i det här arbetet. Det bärande i mötet,
och att det är det helande, när klienten blir buren och får lov att ta plats med det som inte
har fått lov att finnas, så helas man. Och samtidigt ska jag som terapeut klara icke-möte,
icke-kontakt. Det är en rätt stor paradox.” (E30)
Det som man lyfter fram är gestalts betoning på det mänskliga mötet där
terapeuten bjuder sin närvaro i det som är. Gestaltterapeuten har fått träna
mycket på det att vara sig själva i mötet med en annan, att våga möta och
stanna kvar på ett genuint och autentiskt vis och dela och uthärda även det
mycket smärtsamma utan att fixa. Det är något starkt och verksamt för
49