Gestaltterapi vid borderlineproblematik eller ... - Gestaltakademin

invaliderande miljö. Barnet får inte bekräftelse och förståelse av sina
känsloupplevelser och utryck och får heller inte hjälp och redskap att
hantera sin sårbarhet. (ibid.).
I terapin har man ökat fokus på terapirelationen. Terapeutens validering av
patientens upplevelser är viktig, d v s att hitta det giltiga i klientens
berättelse viket bl a innebär att ta patientens perspektiv.
Mindfulnessbegreppet är centralt. Det innebär medveten närvaro och
acceptans av det som är. I färdighetsträningen får patienten lära sig hur man
blir vaken och uppmärksam i nuet och hur man skapar och bevarar goda
relationer. Man arbetar dialektiskt med acceptansen av det som är och med
behovet av förändring (Kåver 2006).
4.4.3 Anknytningsperspektiv
I en utveckling av anknytningsteorin har Hjördis och Carlos Perris gjort
indelningar av personlighetsstörningar utifrån anknytningsmönster.
Borderline ses som en konsekvens av tidig otrygg anknytning av
desorganiserad typ ( Kåver & Nilssonne 2002). Senare forskning har visat
på desorganiserad ankytningsstil hos 50 upp till 75-90% i olika studier.
Anknytningsproblematiken beskrivs som själva kärnan i
borderlineproblematiken (Broberg m fl 2008). På frågan om personer med
olika anknytningsstil ska erbjudas olika typ av psykoterapi ger forskningen
inget entydigt svar. Broberg och medförfattarna drar ändå utifrån den
forskning som finns slutsatsen att trygga och erfarna terapeuter oavsett
skolbildning förmår balansera olika ingredienser i terapin som stödjande och
utmanade inslag och att ”timingen” och den terapeutiska ”mixen” bör se
olika ut för patienter med olika anknytningsorganisation, men att denna
anpassning bör gå att åstadkomma inom ramen för alla de större
skolbildningarna” (Broberg m fl 2008 s 306).
4.4.4 Gestaltiska perspektiv
Gary Yontef menar att det är viktigt att förstå vilka behov klienten har för
att kunna lägga upp behandlingen därefter. Han spetsar till det när han
25