Gestaltterapi vid borderlineproblematik eller ... - Gestaltakademin

More documents

Recommendations

Info

- Psykopedagogik är ett väsentligt inslag. Det kan handla om att lära vad det är att vara människa, hur kroppen reagerar i olika sammanhang, betydelsen av känslor, att sortera och förstå vad det är som händer i livet därute, att lära sig att hantera ångestsituationer med olika strategier. - Tidsaspekten innebär att man får räkna med ett par till flera års terapi. Att bygga upp tillit och trygghet tar sin tid, och sedan kommer det övriga arbetet med klientens problematik. - Val och ansvar måste anpassas till den faktiska förmågan som klienten har och som till en början är kraftigt inskränkt. Man kan inte lägga på, kräva mer än vad som är möjligt. Det krävs terapeutiskt arbete för att komma dithän att klienten kan öka sitt ansvarstagande. - Gränser och ramar och är viktiga. Terapeuten behöver sätta tydliga ramar och gränser för hur förhållandena behöver vara för att kunna arbeta i detta fält. - Handledning är nödvändig. Terapeuten kommer att bli del i starka känslomässiga processer, bli bärare av och få lov att härbärgera svårt och negativt känslomaterial. Han/hon behöver kunna grunda sig och bära sig själv. Det innebär behov av handledning och kanske också annat kollegialt stöd. Viktigt att terapeuten känner av sina egna gränser för ork och för hur förhållandena behöver vara för att kunna arbeta i detta fält. I gestaltterapi med personer med borderlineproblematik läggs stor vikt vid den faktiska relationen och det som sker i stunden mellan klienten och terapeuten. Det är inte meningsfullt, eller t o m meningslöst att försöka bearbeta eller arbeta med det som sker i andra relationer eller som hör till det förflutna med en människa som är så och outvecklad i sitt inre och som inte har förmåga att reglera sig själv, växla perspektiv och som har en uttalad ostabilitet i upplevelsen av både sig själv och andra. Där förmågan att fritt skapa figurer och att växla figur/grund är kraftigt reducerad. Det första arbetet blir då att erbjuda kontakt och trygghet. Terapeuten får stå för och skapa en stabil och tillåtande relation där fokus i första hand är på varandet tillsammans ”här och nu” och där teknikerna har en andrahandsplats och får användas om och när terapeuten bedömer att det är 52
möjligt meningsfullt för klienten. Att öka på känslointensitet, polariteter och utagerande är kontraindicerat. En långsam ökning av klientens awareness sker i och genom den terapeutiska relationen. Terapeuten tar emot, accepterar och delar klientens många gånger mycket starka känslor. Hjälper henne att landa i sin upplevelse och använder sig själv och sina reaktioner till hjälp för klienten så att det kan bildas en tydlig figur. Är där som genuin människa och ger autentiska svar. Psykopedagogiska inslag är också mycket användbara då det handlar om att undervisa och lära om livet, om att bygga upp basala förmågor och att ge klienten redskap att hantera känslor och upplevelser som först i senare skeden blir meningsfullt att arbeta med på annat sätt. ”Use your mind and come to your senses” är en användbar parafras. Utifrån att klienten har dessa störningar och denna omognad så har hon en begränsad förmåga vad gäller val och ansvar. Den kommer att öka i takt med ökad awareness. Samtidigt är det viktigt att hon tar det ansvar hon kan. Terapeuten behöver hitta klienten där hon befinner sig och lägga på varken mer eller mindre ansvar än hon klarar av. Eftersom klientens självstöd är obefintligt behöver terapeuten ha en omvårdande grundhållning i botten, vilket dock inte innebär att klienten aldrig frustreras. Terapeuten blir ett yttre stöd som det t o m kan vara positivt om klienten introjicerar. Det kan bli grunden i utvecklandet av det inre självstödet. Samtidigt behöver terapeuten också vara tydlig med sig själv, sina gränser och med ramarna för terapin. Det ger förutsättningar och stabilitet till terapiprocessen. Det är ett sätt att erbjuda ett tydligt Du för klienten att bli ett Jag i förhållande till. Dessutom blir det en förebild i detta att ta sig själv och sina behov och gränser på allvar. En annan aspekt av gränser är att terapeuten kan ha vidare gränser exempelvis vad gäller tillgänglighet och kontakt mellan terapitillfällena vid ledigheter. Att bedriva terapi med en borderlineklient innebär att bli del i starka och djupgående processer. Man arbetar på ett större djup hos klienten och man blir många gånger berörd och påverkad djupare i sig själv än vid andra terapier. Terapeuten behöver kunna grunda sig, bära sig själv och härbärgera det klienten inte har förmåga att hantera. Man blir del i starka polariseringar, splitting och bli bärare av projektiva identifikationer. Det gäller att både ha 53
Page 1 and 2: Master of Science Gestalt Psychothe
Page 3 and 4: Att arbeta gestaltterapeutiskt med
Page 5 and 6: Abstract 2 Tack 4 Innehållsförtec
Page 7 and 8: 1. Inledning och bakgrund I mitt ar
Page 9 and 10: 4.1 Borderlinebegreppet När jag an
Page 11 and 12: En grundläggande tanke är att man
Page 13 and 14: 4.2.4 Organismisk självreglering/s
Page 15 and 16: 4.2.6 Kontaktstilar och störningar
Page 17 and 18: (Hostrup 2002). Det kan också inne
Page 19 and 20: 4.2.9 Fenomenologi Fenomenologin ä
Page 21 and 22: Om klientens kontaktstörning visar
Page 23 and 24: skillnader i anknytning baserade p
Page 25 and 26: invaliderande miljö. Barnet får i
Page 27 and 28: genom figur/grund formationen och h
Page 29 and 30: Hanne Hostrup menar att när klient
Page 31 and 32: smalnade sedan av med ”trattfråg
Page 33 and 34: god. Vissa ord eller enstaka partie
Page 35 and 36: 8. Resultat När jag har analyserat
Page 37 and 38: tillsammans med annan personal som
Page 39 and 40: ”..jag märker at jag är mer st
Page 41 and 42: 8.5 Gestaltterapeutiska tekniker N
Page 43 and 44: E. vill sätta ett observandum elle
Page 45 and 46: ”Då tänker jag att här är det
Page 47 and 48: att det i sin tur också kan vara t
Page 49 and 50: 8.10 Gestaltterapins roll/värde In
Page 51: ; ” Ja, jag tycker faktiskt gesta
Page 55 and 56: ett centralt begrepp och som är my
Page 57 and 58: 10. Avslutande ord Under arbetets g
Page 59 and 60: 11. Litteraturlista: Antonovsky, A.
Page 61 and 62: McWilliams, N. (1994). Psykoanalyti
Page 63: Forskningsfrågan: Hur tillämpas g

Gestaltterapi vid borderlineproblematik eller ... - Gestaltakademin

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?