Nytt system-gamla brister? - Rädda Barnen

More documents

Recommendations

Info

skyddsgrundsdirektivet som kanske är viktigast för barn 39 (och för svensk rätt) handlar om vad som kan utgöra förföljelse i flyktingkonventionens mening. I artikel 9 sägs att: 20 1. Förföljelse enligt lydelsen i artikel 1 A i Genèvekonventionen måste utgöras av handlingar som a) är tillräckligt allvarliga till sin natur eller på grund av sin upprepning för att innebära en allvarlig överträdelse av de grundläggande mänskliga rättigheterna, särskilt de rättigheter från vilka det inte går att göra undantag enligt artikel 15.2 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, 40 eller b) är en ackumulation av olika åtgärder, däribland sådana överträdelser av de mänskliga rättigheterna som är tillräckligt allvarliga för att påverka en individ på ett liknande sätt som i punkt a. 2. Förföljelse, enligt punkt 1, kan bland annat ta sig uttryck i a) fysiskt eller psykiskt våld, inklusive sexuellt våld, b) rättsliga, administrativa, polisiära och/eller judiciella åtgärder som i sig är diskriminerande eller som genomförs på ett diskriminerande sätt, c) åtal eller straff som är oproportionerliga eller diskriminerande, d) ett avslag i fråga om rättsligt överklagande som resulterar i ett oproportionerligt eller diskriminerande straff, e) åtal eller straff för vägran att utföra militärtjänst i en konflikt om fullgörandet av militärtjänst skulle innefatta brott eller handlingar som omfattas av undantagsklausulerna i artikel 12.2, f) köns- eller barnspecifika handlingar. Barn kan naturligtvis utsättas för alla de former av förföljelse som räknas upp i direktivet. Någon mer vägledning om vad som utgör barnspecifika handlingar utgör kan inte utläsas av själva direktivet. 5.3.2 Alternativt skyddsbehövande Den centrala bestämmelsen avseende vem som ska ha skydd som alternativt skyddsbehövande enligt direktivet återfinns i artikel 15 och avser personer som riskerar allvarlig skada: 39 Visserligen nämns principen om barnets bästa redan i direktivets preambel, den icke-bindande inledningstexten på dokumentet. I den svenska översättningen står det att ”Medlemsstaterna bör i första hand ta hänsyn till barnets bästa när de genomför detta direktiv.” Men det finns en skillnad mot den svenska utlänningslagens portalparagraf om att man ”[i] fall som rör ett barn särskilt skall beakta vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver”. Enligt direktivet krävs alltså inte att principen om barnets bästa ska tillämpas i de enskilda fallen. 40 Rätten till liv, rätten till frihet från tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, rätten till frihet från slaveri eller träldom och rätten att inte straffas utan stöd i lag.
Allvarlig skada utgörs av a) dödsstraff eller avrättning, b) tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning av en sökande i ursprungslandet, eller c) allvarligt och personligt hot mot en civilpersons liv eller lem på grund av urskillningslöst våld i situationer av internationell eller intern väpnad konflikt. 5.4 Svensk rätt 5.4.1 Flyktingskäl Bestämmelsen i 4 kapitlet 1 § utlänningslagen definierar vem som ska ses som flykting. Som synes är den mycket lik flyktingdefinitionen i flyktingkonventionens artikel 1A (2): Med flykting avses i denna lag en utlänning som - befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och - inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen utsatts för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda. Som flykting skall även anses en utlänning som är statslös och som - av samma skäl som anges i första stycket befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare haft sin vanliga vistelseort, och - inte kan, eller på grund av fruktan inte vill, återvända dit. I sin kommentar till utlänningslagen delar Wikrén/Sandesjö upp rekvisiten för flyktingskapet under fyra huvudsakliga rubriker. 41 För det första skall personen vistas utanför hemlandet. För det andra ska personen hysa en välgrundad fruktan. Denna sägs vanligtvis innehålla både en subjektiv del (man känner fruktan) och en objektiv del (fruktan har fog för sig). Flyktingkonventionen hänvisar till framtida förföljelse. Tidigare förföljelse är, enligt Wikrén/Sandesjö, ett indicium på att en risk för framtida förföljelse finns, men betyder inte automatiskt att risk föreligger. Migrationsöverdomstolen har i avgörandet MIG 2007:37 hänvisat till EG:s 41 Wikrén/ Sandesjö, s.126-138. De rättskällor som Wikrén/Sandesjö lyfter fram som viktiga för den svenska tillämpningen är EU:s gemensamma ståndpunkt från 1996, UNHCR:s handbok, UNHCR:s exekutivkommittés slutsatser, skyddsgrundsdirektivet, förarbeten och kommentarer till flyktingkonventionens artikel 1 A2, rättspraxis och doktrin. 21
Page 1 and 2: Nytt system gamla brister? Barns eg
Page 3 and 4: Innehåll 1. Inledning 5 2. Sammanf
Page 5 and 6: 1. Inledning Knappt hälften av vä
Page 7 and 8: 2. Sammanfattning I mars 2006 för
Page 9 and 10: på grund av flyktingskäl talar f
Page 11 and 12: vägledning för Migrationsverket o
Page 13 and 14: 4. Internationella regelverk 4.1 Fl
Page 15 and 16: medlemsstaterna än man ser idag. B
Page 17 and 18: 5.1.2 En utvidgad flyktingdefinitio
Page 19: Barn som riskerar att direkt eller
Page 23 and 24: söka tillflykt någon annanstans i
Page 25 and 26: 1. känner välgrundad fruktan för
Page 27 and 28: Den andra är utlänningens anpassn
Page 29 and 30: Riskbedömningen av asylsökande ba
Page 31 and 32: I avgörandet UM 1348-06 kallade Mi
Page 33 and 34: Artikel 22 ska förstås läsas til
Page 35 and 36: vissa policys och sedvänjor som ut
Page 37 and 38: 8. Migrationsverkets sätt att utre
Page 39 and 40: Både vid en muntlig genomgång och
Page 41 and 42: 9. Kartläggningen av barns egna as
Page 43 and 44: 9.3 Ett dilemma i granskningen av e
Page 45 and 46: tidigare kartläggningars spår har
Page 47 and 48: in begäran till respektive domstol
Page 49 and 50: den svenska utlänningsrätten, har
Page 51 and 52: 10.2.5 Mallar för ensamkommande ba
Page 53 and 54: 11. Redovisning av kartläggning 11
Page 55 and 56: Antal 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Avsl
Page 57 and 58: För tio av de 13 barnen är det ty
Page 59 and 60: Antal 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Fra
Page 61 and 62: hennes politiska aktiviteter, men r
Page 63 and 64: Det andra fallet grundar sig också
Page 65 and 66: Migrationsverket särskilt lyft fra
Page 67 and 68: Bedömningarna av skyddsskäl var u
Page 69 and 70: Antal 20 15 10 5 0 7 Domar i migrat
Page 71 and 72:
12. Vad betyder kartläggningens re
Page 73 and 74:
12.2 Barnspecifika skäl i kartläg
Page 75 and 76:
fruktan för förföljelse av någo
Page 77 and 78:
13. Rekommendationer Till regeringe
Page 79 and 80:
14. Källor UNHCR Handbok om förfa
Page 81 and 82:
Litteratur Barnets bästa i asylär
Page 83:
Rädda Barnen kämpar för barns r
show all

Nytt system-gamla brister? - Rädda Barnen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?