Nytt system-gamla brister? - Rädda Barnen

9. Kartläggningen av barns egna asylskäl
2007
9.1 Inledning
Rädda Barnens första särskilda studie av denna typ om barnet i asylprocessen
publicerades 2003. Organisationen kände till flera fall där barn exempelvis utsatts
för allvarligt våld i hemlandet, men ändå fått avslag på sin asylansökan eller där
uppehållstillstånd beviljats av humanitära skäl i stället för på grund av skyddsskäl.
För att få en bild av barnets situation i asylprocessen genomfördes en
kartläggning av 87 barns asylärenden under hösten 2002. 89 Ärenden valdes
slumpvis ut från Migrationsverket och Utlänningsnämnden. Undersökningen
visade på brister både vad gällde omfattningen i vilken barn hördes och antalet
barn som fick en noggrann bedömning av sina skäl.
Den uppföljande kartläggningen, 90 utförd av Rådgivningsbyrån för asylsökande
och flyktingar i samarbete med Rädda Barnen 2005, rörde 50 barns ärenden och
ställde ungefär samma frågor som den tidigare. Vid denna tidpunkt hade flera
förändringar genomförts som berörde barnet i asylprocessen. Regeringen hade
ställt högre krav på Migrationsverket för att säkerställa att barn kom till tals och
för att barns utsaga och situation redovisades i asylärenden. Utredningsmetoder
hade tagits fram tillsammans med Barnombudsmannen och Linköpings
universitet. Migrationsverket hade fått som mål att ha handläggare med
kompetens att utreda barns ärenden vid varje enhet. Kartläggningen 2005 visade
på att barn i högre utsträckning hördes av Migrationsverket. Däremot var det
fortfarande ett stort antal barn som inte fick väl motiverade beslut efter sin
asylansökan, trots att egna skäl för uppehållstillstånd kommit fram.
9.2 Andra studier
Rädda Barnens två studier från 2003 och 2005 är inte de enda som har
genomförts i syfte att få grepp om barnets situation i asylprocessen under de
senaste åren.
Barnombudsmannen gjorde år 2000 en studie 91 av samtliga beslut rörande
barnfamiljer fattade av Migrationsverket region Stockholm, från den 1 juli till den
30 november 1999. Den huvudsakliga kritiken rörde Migrationsverkets brister
vad gällde att ta hänsyn till portalparagrafen om barnets bästa. I 69 fall av 88 hade
ingen bedömning av barnets bästa redovisats. Studien visade också på brister i att
redovisa barnets egna åsikter i besluten. I bara fyra beslut av 88 redovisades att
barnen hade fått komma till tals.
Johanna Schiratzki har genomfört två studier av Utlänningsnämndens
opublicerade beslut från 1997-1998 och 2004 där barnets bästa åberopats som
89
Juhlén, 2003
90
Rimsten, 2005
91
Barnets bästa i asylärenden. En studie av Migrationsverkets praxis i asylärenden med barnfamiljer,
Barnombudsmannen 2000.
41