Nytt system-gamla brister? - Rädda Barnen

12. Vad betyder kartläggningens
resultat?
12.1 Kommentarer
12.1.2 Hur barnet hörts
Vid en första anblick ter det sig som om en liten andel av barn hörts i
asylprocessen. Vid en närmare belysning av de enskilda fallen ser man att många
barn kommit till tals, och att andelen barn som hörts av Migrationsverket ökar i
takt med ålder.
Resultatet som tyder på att de flesta barn som ingått i kartläggningen i princip har
givits möjlighet att komma till tals eller har fått sina egna möjliga skäl
uppmärksammade på något sätt är givetvis glädjande. Men utifrån denna studie
kan man inte dra några slutsatser om huruvida det enskilda barnet självt, eller för
den delen dess vårdnadshavare, känner att dess skäl kommit fram på bästa sätt
eller att tillfälle att föra fram samtliga skäl framkommit.
Vad som är anmärkningsvärt är att det bara i enstaka fall finns tjänsteanteckningar
från Migrationsverket som förklarar vilka överväganden man gjort
när man hör eller inte hör barnet.
I de fall där barn inte har hörts av Migrationsverket eller tydligt kommit till tals på
andra sätt eller genom andra aktörer, har barnens skäl ändå kommit fram i viss
mån. Det offentliga biträdet har en viktig roll att spela här. En framtida studie när
den nya instans- och processordningen i högre grad ”satt sig” kan möjligen i
högre grad påvisa vilken effekt det ökade ansvaret för offentliga biträden har för
att ta fram barns skäl.
I fallet som beskrivs ovan rörande familjen med en syskonskara på sju barn under
18 fick familjen uppehållstillstånd. Men är det rimligt att tro att ett offentligt
biträde ska kunna ”tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten
att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet” i en så stor familj? Kan det
offentliga biträdet i ett sådant fall räkna med att få kostnadsersättning för hela sitt
arbete i alla instanser? När ska Migrationsverket se till att barnen hörs
individuellt? Finns det en risk att prövningen hellre handlar om ömmande
omständigheter för hela familjen än skyddsskäl för ett eller två barn?
I diskussionen om hur barn hörs eller kommer till tals exempelvis genom
föräldrar bör man också tänka på vikten av att rätt frågor ställs rörande barnets
situation. När en mamma hävdar att man är hemlös i hemlandet, kan det vara
påkallat att följa upp ett sådant uttalande med frågor om hur detta påverkar barn i
familjen – kan det vara så att spädbarn är särskilt utsatta i jämförelse med äldre
barn? 129 Likaså bör det också ställas framåtsyftande frågor som behandlar risken
129 Jfr. fallet som refereras i del 11.1.2.1 där en familj hävdat fattigdom/hemlöshet som skäl
för uppehållstillstånd. En nylig studie om landinformation pekade på att Migrationsverkets
handläggares användning av landinformation ofta skedde sent i handläggningen av ett
71