Nytt system-gamla brister? - Rädda Barnen

More documents

Recommendations

Info

asylärendet. Migrationsöverdomstolen i Stockholm är sista instans. Processen har också gått från att vara en enpartsprocess till att bli en tvåpartsprocess, det vill säga att om en sökande överklagar ett negativt beslut från Migrationsverket till en migrationsdomstol blir Migrationsverket den klagandes motpart inför domstolen. Förändringarna av den svenska asylprocessen gör det mycket intressant att studera om den lett till förbättringar för barn. Hur och i vilken omfattning hörs barn nu? Hur och i vilken omfattning tar Migrationsverket och migrationsdomstolarna hänsyn till barns egna skäl? Rädda Barnens tre studier har genomförts oberoende av varandra och av olika personer. Förutsättningarna och urvalskriterierna för de ärenden som ligger till grund för kartläggningarna är också olika. Detta gör det svårt att visa på trender eller göra jämförelser mellan resultaten från 2003, 2005 och 2007 och denna rapports resultat kan och bör läsas fristående. Rapporten innehåller ändå referenser till de tidigare kartläggningarna där sådana är av särskilt intresse. Denna rapport innehåller förutom en kartläggning av ett antal barns asylärenden hos Migrationsverket och migrationsdomstolarna en genomgång av reglerna för barn i asylprocessen. I detta avseende följer rapporten i spåren av 2003 års rapport om Barns egna asylskäl. Rapporten behandlar inte prövningen av överföringar enligt Dublinförordningen för barn eller prövningen av verkställighetshinder för barn. 6
2. Sammanfattning I mars 2006 förändrades den svenska asylprocessen på flera sätt. En ny utlänningslag gav nya kriterier för bedömning av asylsökande personers flyktingskäl och skyddsskäl i övrigt. Instans- och processordningen gjordes om och särskilda migrationsdomstolar inrättades, dit Migrationsverkets beslut kan överklagas. Överklagandet behandlas i en tvåpartsprocess mellan den enskilde och Migrationsverket. Syftet med denna kartläggning är att granska hur dessa förändringar påverkat bedömningen av barns egna asylskäl. Får barn komma till tals i ökad utsträckning, och bedöms barnens egna skäl för asyl på ett mer kompetent och rättssäkert sätt? Hur vanligt är det att man använder sig av information som specifikt berör barns situation i det land barnen kommer ifrån? Rädda Barnen har två gånger tidigare kartlagt myndigheters bedömningar av barns egna asylskäl, år 2003 och 2005. Bakgrunden är naturligtvis det faktum att barn är individer med egna rättigheter. De får inte betraktas som ett bihang till föräldrarna eller som delar av ett diffust kollektiv, ”barnen” eller ”familjen”. Barn kan utsättas för förföljelse av samma skäl som vuxna. Men de kan också förföljas och kränkas av skäl och på sätt som är specifika för att de är just barn. Det kan till exempel gälla risken att utestängas från skolan, risk för tvångsäktenskap, risk att bli könsstympad eller att tvingas bli barnsoldat. I kartläggningen har sammanlagt 107 barns ärenden granskats. De har alla behandlats av myndigheterna under en och samma tidsperiod om några veckor under våren 2007. Detta betyder att granskningen ger en ögonblicksbild av situationen efter cirka ett år med det nya asylsystemet. Ärendena är av tre kategorier. Beslut av Migrationsverket om barn i familjer (71 barn) Beslut av Migrationsverket om ensamkommande barn (nio barn) Beslut av migrationsdomstolarna (27 barn). Av de 71 barnen i familj som fått beslut av Migrationsverket hade de flesta fått komma till tals på något sätt, men oftast indirekt, till exempel genom att föräldrarna tillfrågats om barnets skäl, eller genom intyg från sjukvård eller skola. Av barnen hade 19 hörts direkt av personal från Migrationsverket och ytterligare ett antal barn hade själv talat med familjens offentliga biträde. För 13 av barnen fanns inga uppgifter om att de hade hörts av Migrationsverket eller att de kommit till tals på något annat sätt. För 61 av barnen i familj hade någon form av skyddsskäl kommit fram, men för mindre än hälften av barnen fanns utförliga motiveringar av dessa skäl. Ett viktigt underlag för att bedöma om en person har flyktingstatus eller skyddsskäl i övrigt är landinformation, det vill säga upplysningar om situationen i det land och den region de tidigare bott i. När beslut ska fattas om barn, bör den baseras på landinformation som är relevant för deras situation. De 71 barnen i 7
Page 1 and 2: Nytt system gamla brister? Barns eg
Page 3 and 4: Innehåll 1. Inledning 5 2. Sammanf
Page 5: 1. Inledning Knappt hälften av vä
Page 9 and 10: på grund av flyktingskäl talar f
Page 11 and 12: vägledning för Migrationsverket o
Page 13 and 14: 4. Internationella regelverk 4.1 Fl
Page 15 and 16: medlemsstaterna än man ser idag. B
Page 17 and 18: 5.1.2 En utvidgad flyktingdefinitio
Page 19 and 20: Barn som riskerar att direkt eller
Page 21 and 22: Allvarlig skada utgörs av a) döds
Page 23 and 24: söka tillflykt någon annanstans i
Page 25 and 26: 1. känner välgrundad fruktan för
Page 27 and 28: Den andra är utlänningens anpassn
Page 29 and 30: Riskbedömningen av asylsökande ba
Page 31 and 32: I avgörandet UM 1348-06 kallade Mi
Page 33 and 34: Artikel 22 ska förstås läsas til
Page 35 and 36: vissa policys och sedvänjor som ut
Page 37 and 38: 8. Migrationsverkets sätt att utre
Page 39 and 40: Både vid en muntlig genomgång och
Page 41 and 42: 9. Kartläggningen av barns egna as
Page 43 and 44: 9.3 Ett dilemma i granskningen av e
Page 45 and 46: tidigare kartläggningars spår har
Page 47 and 48: in begäran till respektive domstol
Page 49 and 50: den svenska utlänningsrätten, har
Page 51 and 52: 10.2.5 Mallar för ensamkommande ba
Page 53 and 54: 11. Redovisning av kartläggning 11
Page 55 and 56: Antal 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Avsl
Page 57 and 58:
För tio av de 13 barnen är det ty
Page 59 and 60:
Antal 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Fra
Page 61 and 62:
hennes politiska aktiviteter, men r
Page 63 and 64:
Det andra fallet grundar sig också
Page 65 and 66:
Migrationsverket särskilt lyft fra
Page 67 and 68:
Bedömningarna av skyddsskäl var u
Page 69 and 70:
Antal 20 15 10 5 0 7 Domar i migrat
Page 71 and 72:
12. Vad betyder kartläggningens re
Page 73 and 74:
12.2 Barnspecifika skäl i kartläg
Page 75 and 76:
fruktan för förföljelse av någo
Page 77 and 78:
13. Rekommendationer Till regeringe
Page 79 and 80:
14. Källor UNHCR Handbok om förfa
Page 81 and 82:
Litteratur Barnets bästa i asylär
Page 83:
Rädda Barnen kämpar för barns r
show all

Nytt system-gamla brister? - Rädda Barnen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?