Nytt system-gamla brister? - Rädda Barnen

More documents

Recommendations

Info

Dessutom aktualiserades tidigare utsatthet för barn som varit vittne till våld i åtta ärenden. Vad som är mer anmärkningsvärt än omfattningen av barnspecifika skäl i en sådan här kartläggning är att barnspecifika skyddsskäl inte låg till grund för uppehållstillstånd som flykting för något enda av barnen i kartläggningen. Visserligen kan det sägas att Sverige under en längre tid har haft en restriktiv tolkning åtminstone av flyktingkonventionen, 134 men en restriktiv tolkning av flyktingkonventionen kan inte vara den enda förklaringen till att barnets skäl inte fått genomslag i skyddsprövningen. Tyvärr behandlas barnspecifika skäl alltjämt mer ingående vid en prövning av synnerligen ömmande omständigheter än vid prövning av skyddsbehov. Barnspecifika skyddsomständigheter har betydelse för bedömningen av synnerligen ömmande omständigheter, exempelvis kan ett barn som varit vittne till våld lida av trauma på grund av upplevelsen som påverkar barnets hälsotillstånd. Tillgång till skola eller risk för social utsatthet kan också ingå i den sammantagna bedömningen av om synnerligen ömmande omständigheter föreligger eftersom situationen i hemlandet särskilt skall beaktas enligt lagregeln. Men en prövning av huruvida barnspecifika skäl utgör synnerligen ömmande omständigheter ska givetvis först göras sedan en ingående prövning om de utgör grund för skyddsbehov är avslutad. 12.3 Lagstiftningsbehov? Ett avgörande från Migrationsöverdomstolen från april 2007 illustrerar väl <strong>brister</strong>na i fråga om att ta barns egna asylskäl på allvar. Målet gäller en familj från Kosovo som flydde till Sverige 2004. De tillhörde minoriteten ashkalier och kom från från byn Vushtrri i Kosovo. Familjen hävdade att de utsatts för många attacker mellan 1999 och 2004 och att kulmen nåddes när deras och många andra ashkaliers hus brändes ned i mars 2004. Familjen hade fyra barn. I yrkandena till migrationsdomstolen i Göteborg hävdade familjen bland annat följande: ”[…] gick alla i skolan i Kosovo innan kriget, men tvingades sluta 1999 då kriget bröt ut. Efter kriget gick […] och […] i skolan några dagar, men vågade sedan inte återvända dit på grund av att de mobbades av kompisar och lärare. […] blev slagen flera gånger och överfallen med kniv vid ett tillfälle. Därefter vågade inget av barnen gå ut överhuvudtaget, utan stannade hemma. De tänker mycket på händelserna 17-18 mars 2004…” Migrationsdomstolen i Göteborg bemötte först flyktingfrågan, det vill säga om bedömningen om någon eller några medlemmar i familjen hade en välgrundad 134 Se exempelvis Flyktingstatus och alternativa skyddskategorier – en statistisk jämförelse och analys, av Gregor Noll och Aleksandra Popovic, som ingår som del 21 i betänkandet SOU 2006:6. 74
fruktan för förföljelse av någon av grunderna i flyktingkonventionen. Migrationsdomstolen pekade på att situationen generellt sätt blivit bättre: [Migrationsdomstolen konstaterar att] förhållanden i Vushtrri, Kosovo, i jämförelse med år 2004 successivt har förbättrats. Som framgår av rapporterna har säkerhetssituationen för ashkalier generellt sätt blivit bättre och deras rörelsefrihet i samhället har blivit större. Migrationsdomstolen finner därmed att familjen […] inte kan anses ha en välgrundad fruktan för förföljelse vid ett återvändande. (min kursivering) I frågan om familjen kunde ses som skyddsbehövande i övrigt gavs heller inget utförligt svar: Mot bakgrund vad som framkommit i målet anser migrationsdomstolen inte heller att familjen […] är att anse som skyddsbehövande i övrigt” (min kursivering) Bedömningen av huruvida synnerligen ömmande omständigheter förelåg var inte heller särskilt utförlig. Migrationsdomstolen har vid sin bedömning särskilt beaktat de omständigheter som ligger till grund för […] ansökningar och inte funnit att hänsynen till barnens hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt med tillräcklig styrka talar för en annan utgång i målet (jfr 1 kap. 10 § UtlL) Familjen överklagade domen och beviljades prövningstillstånd av Migrationsöverdomstolen. Migrationsöverdomstolen instämde i migrationsdomstolens bedömning utan att i sak avhandla de grunder som anförts i överklagandet eller för den delen de skäl som anförts rörande barnen tidigare i processen. Varför är detta ett problem? När barnen säger att de inte kan gå i skolan har de framfört argument om att deras rättighet till utbildning enligt bland annat Barnkonventionens artikel 28 har kränkts. Rättigheten är inte kollektiv utan specifik för barnet. Likaså kan barnens livssituation – upplevelse av förföljelse, oförmåga att våga sig ut och avsaknad av skolgång – ses som inskränkningar av rätten till utveckling i Barnkonventionens artikel 6. Det är inte nödvändigtvis så att ett eller flera barn i målet skulle ha beviljats uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande i övrigt eller på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Fallet – liksom de fall jag sett i kartläggningen som redovisats ovan – väcker ändå frågor som har med utredning och bedömning av skäl och förståelse för det asylsökande barnets rättigheter att göra. • Har Migrationsverket och domstolarna sett barnen i familjen som egna individer, med egna skäl för uppehållstillstånd? Om så är fallet, varför syns detta inte i beslut och domar? 75
Page 1 and 2:
Nytt system gamla brister? Barns eg
Page 3 and 4:
Innehåll 1. Inledning 5 2. Sammanf
Page 5 and 6:
1. Inledning Knappt hälften av vä
Page 7 and 8:
2. Sammanfattning I mars 2006 för
Page 9 and 10:
på grund av flyktingskäl talar f
Page 11 and 12:
vägledning för Migrationsverket o
Page 13 and 14:
4. Internationella regelverk 4.1 Fl
Page 15 and 16:
medlemsstaterna än man ser idag. B
Page 17 and 18:
5.1.2 En utvidgad flyktingdefinitio
Page 19 and 20:
Barn som riskerar att direkt eller
Page 21 and 22:
Allvarlig skada utgörs av a) döds
Page 23 and 24: söka tillflykt någon annanstans i
Page 25 and 26: 1. känner välgrundad fruktan för
Page 27 and 28: Den andra är utlänningens anpassn
Page 29 and 30: Riskbedömningen av asylsökande ba
Page 31 and 32: I avgörandet UM 1348-06 kallade Mi
Page 33 and 34: Artikel 22 ska förstås läsas til
Page 35 and 36: vissa policys och sedvänjor som ut
Page 37 and 38: 8. Migrationsverkets sätt att utre
Page 39 and 40: Både vid en muntlig genomgång och
Page 41 and 42: 9. Kartläggningen av barns egna as
Page 43 and 44: 9.3 Ett dilemma i granskningen av e
Page 45 and 46: tidigare kartläggningars spår har
Page 47 and 48: in begäran till respektive domstol
Page 49 and 50: den svenska utlänningsrätten, har
Page 51 and 52: 10.2.5 Mallar för ensamkommande ba
Page 53 and 54: 11. Redovisning av kartläggning 11
Page 55 and 56: Antal 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Avsl
Page 57 and 58: För tio av de 13 barnen är det ty
Page 59 and 60: Antal 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Fra
Page 61 and 62: hennes politiska aktiviteter, men r
Page 63 and 64: Det andra fallet grundar sig också
Page 65 and 66: Migrationsverket särskilt lyft fra
Page 67 and 68: Bedömningarna av skyddsskäl var u
Page 69 and 70: Antal 20 15 10 5 0 7 Domar i migrat
Page 71 and 72: 12. Vad betyder kartläggningens re
Page 73: 12.2 Barnspecifika skäl i kartläg
Page 77 and 78: 13. Rekommendationer Till regeringe
Page 79 and 80: 14. Källor UNHCR Handbok om förfa
Page 81 and 82: Litteratur Barnets bästa i asylär
Page 83: Rädda Barnen kämpar för barns r
show all

Nytt system-gamla brister? - Rädda Barnen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?