Nytt system-gamla brister? - Rädda Barnen

More documents

Recommendations

Info

skäl för uppehållstillstånd. I studien från 2004 som redovisas i boken Barnets bästa i ett mångkulturellt Sverige 92 har hon gått igenom 95 ärenden från Utlänningsnämnden. I studien noteras bland annat att ungefär en tredjedel av besluten resulterade i bifall, och att bifallsfrekvensen för ärenden där barnets bästa åberopats var högre både vad gäller beslut som överklagats och så kallade nya ansökningar om uppehållstillstånd (NUT) där det fanns ett lagakraftvunnet beslut. Gemensamt för Schiratzkis bägge studier är att Utlänningsnämndens barnpraxis så gott som helt följde de tolkningar som gjorts i förarbeten och prejudicerande beslut. Detta trots att en tillämpningen av en öppen princip som barnets bästa enligt Schiratzki borde gett upphov till ”nya” tolkningar av ett individualiserat barnets bästa. 93 Migrationsverket gjorde hösten 2005 en utvärdering av huruvida barn i familj kommit till tals. 94 I den gicks 31 barns ärenden igenom. 23 barn av 31 hade enligt denna utvärdering kommit till tals i någon form. För de barn som inte hade hörts riktades kritik mot att klargöranden varför barn inte hörts saknas, och att det förefallit som det funnits en viss osäkerhet i syftet att höra barn hos Migrationsverket. Eva Nilsson, verksam som forskare och lärare vid Umeå universitet, disputerade i maj 2007 med avhandlingen Barn i rättens gränsland. Om barnperspektiv vid prövning om uppehållstillstånd. 95 I avhandlingen har bland annat ingått en analys av aktmaterial från 184 personakter från åren 1999 och 2000. Undersökningen avsåg bland annat att besvara frågan ”[h]ur, i vilken omfattning och på vilket sätt, tas hänsyn till barn vid beslutet om uppehållstillstånd, och vilken betydelse har barnets ålder och mognad respektive kön i detta sammanhang” 96? Bland ärendena i undersökningen ingick 45 asylärenden. I en övervägande majoritet av ärendena beviljades uppehållstillstånd av humanitära skäl. Ofta var dessa skäl hänförliga till barnen. I själva prövningen av asylskäl saknades oftast ett individuellt perspektiv och i stället gjordes generella bedömningar av hemlandsförhållanden. Bedömningen av humanitära skäl var mer individualiserad, men det var svårt att identifiera mönster för bedömning av de omständigheter som kommit fram. Nilsson reagerade också på att hörandet av barn haft liten betydelse för själva prövningen och att barnet oftast hörts när det varit den enda eller huvudsakliga kunskapskällan (t.ex. ensamkommande barn). Nilsson uttryckte att det är ”tveksamt om bestämmelsen om barnets bästa inneburit någon större förändring i barnärenden.” 97 Propositionsuttalanden, också när de enbart ger exempel, betraktas som slutgiltiga och uttömmande för tolkningen av bestämmelsen. 92 Schiratzki, Johanna, Barnets bästa i ett mångkulturellt Sverige, Iustus förlag, 2005, 2 uppl. 93 A.a. s.73 94 Migrationsverket Verksamhetsområde asyl, Utvärdering av asylärenden avseende barn i familj, har barnen beretts möjlighet att komma till tals, 2005-10-25. 95 Nilsson, Eva, Barn i rättens gränsland, Iustus förlag, 2007 96 A.a. s. 199 97 A.a. s. 245 42
9.3 Ett dilemma i granskningen av en ny ordning Att granska vad som händer efter en så ingripande processreform – av förra migrationsministern Barbro Holmberg kallad ”den största reformen på migrationsområdet någonsin” 98 – innebär att man ställs inför ett dilemma. Å ena sidan behöver en viss tid förflyta för att myndigheter, domstolar och andra aktörer ska finna sina roller i den nya ordningen. Å andra sidan är det viktigt att så snabbt som möjligt påtala <strong>brister</strong> i den nya ordningen innan de blir till strukturella hinder som inte kan avhjälpas med mindre än att regering och riksdag genomför nya ingripande reformer. Denna kartläggning är således både för tidig och för sen. Den ger en ögonblicksbild av hur en ett år gammal reform fungerade i praktiken under en kort period. Denna ögonblicksbild reflekterar inte nödvändigtvis hur läget är för barn vilkas ärenden prövas i inledningen av år 2008, men kan förhoppningsvis visa på förtjänster och <strong>brister</strong> i lagstiftning och lagtillämpning som är aktuella för en tid framöver. 98 Utrikesdepartementet, Pressmeddelande 2005-05-26, Proposition om ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden. 43
Page 1 and 2: Nytt system gamla brister? Barns eg
Page 3 and 4: Innehåll 1. Inledning 5 2. Sammanf
Page 5 and 6: 1. Inledning Knappt hälften av vä
Page 7 and 8: 2. Sammanfattning I mars 2006 för
Page 9 and 10: på grund av flyktingskäl talar f
Page 11 and 12: vägledning för Migrationsverket o
Page 13 and 14: 4. Internationella regelverk 4.1 Fl
Page 15 and 16: medlemsstaterna än man ser idag. B
Page 17 and 18: 5.1.2 En utvidgad flyktingdefinitio
Page 19 and 20: Barn som riskerar att direkt eller
Page 21 and 22: Allvarlig skada utgörs av a) döds
Page 23 and 24: söka tillflykt någon annanstans i
Page 25 and 26: 1. känner välgrundad fruktan för
Page 27 and 28: Den andra är utlänningens anpassn
Page 29 and 30: Riskbedömningen av asylsökande ba
Page 31 and 32: I avgörandet UM 1348-06 kallade Mi
Page 33 and 34: Artikel 22 ska förstås läsas til
Page 35 and 36: vissa policys och sedvänjor som ut
Page 37 and 38: 8. Migrationsverkets sätt att utre
Page 39 and 40: Både vid en muntlig genomgång och
Page 41: 9. Kartläggningen av barns egna as
Page 45 and 46: tidigare kartläggningars spår har
Page 47 and 48: in begäran till respektive domstol
Page 49 and 50: den svenska utlänningsrätten, har
Page 51 and 52: 10.2.5 Mallar för ensamkommande ba
Page 53 and 54: 11. Redovisning av kartläggning 11
Page 55 and 56: Antal 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Avsl
Page 57 and 58: För tio av de 13 barnen är det ty
Page 59 and 60: Antal 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Fra
Page 61 and 62: hennes politiska aktiviteter, men r
Page 63 and 64: Det andra fallet grundar sig också
Page 65 and 66: Migrationsverket särskilt lyft fra
Page 67 and 68: Bedömningarna av skyddsskäl var u
Page 69 and 70: Antal 20 15 10 5 0 7 Domar i migrat
Page 71 and 72: 12. Vad betyder kartläggningens re
Page 73 and 74: 12.2 Barnspecifika skäl i kartläg
Page 75 and 76: fruktan för förföljelse av någo
Page 77 and 78: 13. Rekommendationer Till regeringe
Page 79 and 80: 14. Källor UNHCR Handbok om förfa
Page 81 and 82: Litteratur Barnets bästa i asylär
Page 83: Rädda Barnen kämpar för barns r

Nytt system-gamla brister? - Rädda Barnen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?