Nytt system-gamla brister? - Rädda Barnen
Nytt system-gamla brister? - Rädda Barnen
Nytt system-gamla brister? - Rädda Barnen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
10. Om metod och urval<br />
Barns egna asylskäl 2003<br />
Kartläggning av 87 barns asylärenden där beslut fattats andra kvartalet 2002.<br />
Ärendena är slumpmässigt utvalda. Beslutsfattande myndighet var Migrationsverket<br />
region Stockholm, Migrationsverket region väst eller Utlänningsnämnden.<br />
Majoriteten av ärendena rörde barn i familj, men där inkluderades också ett fåtal<br />
ärenden rörande ensamkommande barn samt ett antal så kallade Dublinärenden.<br />
Frågeställningar som belystes i kartläggningen var<br />
I ) Har barnet själv kommit till tals?<br />
II) Har föräldrarna av myndigheterna tillfrågats om barnets egna skäl för<br />
asyl/andra skäl?<br />
III ) Har barnet egna skäl för uppehållstillstånd?<br />
IV ) Vilka skäl har barnen åberopat?<br />
V ) Har verket och nämnden tagit hänsyn till barnens skäl i besluten?<br />
Barns egna asylskäl 2005<br />
Kartläggning av 50 barns asylärenden, med beslut från januari till december 2004.<br />
Ärendena var slumpmässigt utvalda. I kartläggningen eftersträvades samma<br />
procentsats beträffande beslutsfattande myndighet, familjebarn respektive ensamkommande<br />
barn och ärendetyp som i den tidigare kartläggningen. Det gick dock<br />
inte helt att uppfylla på grund av myndigheternas registrerings<strong>system</strong> samt<br />
sekretessbestämmelser. Granskningen gjordes utifrån ett i förväg sammanställt<br />
frågeformulär.<br />
Frågorna var<br />
I ) Har barnen själva kommit till tals?<br />
II ) Har det framkommit egna grunder för uppehållstillstånd för barnen.<br />
III ) Vilka problem och svårigheter har barnen berättat om?<br />
IV ) Har Migrationsverket och Utlänningsnämnden tagit hänsyn till barnens skäl?<br />
10.1 Urvalsfrågor<br />
10.1.1 En fristående kartläggning<br />
Redovisningen gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild av hur barns<br />
ärenden prövats i den svenska asylprocessen under 2006-2007. Det har inte heller<br />
varit möjligt att göra en kartläggning helt i fotspåren av rapporterna från 2003<br />
och 2005. Trots att <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> som organisation stått bakom alla tre projekten<br />
är det olika personer som medverkat. Förutsättningarna för att kunna följa<br />
44