Nytt system-gamla brister? - Rädda Barnen

2. Sammanfattning
I mars 2006 förändrades den svenska asylprocessen på flera sätt. En ny
utlänningslag gav nya kriterier för bedömning av asylsökande personers
flyktingskäl och skyddsskäl i övrigt. Instans- och processordningen gjordes om
och särskilda migrationsdomstolar inrättades, dit Migrationsverkets beslut kan
överklagas. Överklagandet behandlas i en tvåpartsprocess mellan den enskilde
och Migrationsverket.
Syftet med denna kartläggning är att granska hur dessa förändringar påverkat
bedömningen av barns egna asylskäl. Får barn komma till tals i ökad utsträckning,
och bedöms barnens egna skäl för asyl på ett mer kompetent och rättssäkert sätt?
Hur vanligt är det att man använder sig av information som specifikt berör barns
situation i det land barnen kommer ifrån?
Rädda Barnen har två gånger tidigare kartlagt myndigheters bedömningar av
barns egna asylskäl, år 2003 och 2005. Bakgrunden är naturligtvis det faktum att
barn är individer med egna rättigheter. De får inte betraktas som ett bihang till
föräldrarna eller som delar av ett diffust kollektiv, ”barnen” eller ”familjen”. Barn
kan utsättas för förföljelse av samma skäl som vuxna. Men de kan också förföljas
och kränkas av skäl och på sätt som är specifika för att de är just barn. Det kan
till exempel gälla risken att utestängas från skolan, risk för tvångsäktenskap, risk
att bli könsstympad eller att tvingas bli barnsoldat.
I kartläggningen har sammanlagt 107 barns ärenden granskats. De har alla
behandlats av myndigheterna under en och samma tidsperiod om några veckor
under våren 2007. Detta betyder att granskningen ger en ögonblicksbild av
situationen efter cirka ett år med det nya asylsystemet.
Ärendena är av tre kategorier.
Beslut av Migrationsverket om barn i familjer (71 barn)
Beslut av Migrationsverket om ensamkommande barn (nio barn)
Beslut av migrationsdomstolarna (27 barn).
Av de 71 barnen i familj som fått beslut av Migrationsverket hade de flesta
fått komma till tals på något sätt, men oftast indirekt, till exempel genom att
föräldrarna tillfrågats om barnets skäl, eller genom intyg från sjukvård eller skola.
Av barnen hade 19 hörts direkt av personal från Migrationsverket och ytterligare
ett antal barn hade själv talat med familjens offentliga biträde. För 13 av barnen
fanns inga uppgifter om att de hade hörts av Migrationsverket eller att de kommit
till tals på något annat sätt.
För 61 av barnen i familj hade någon form av skyddsskäl kommit fram, men för
mindre än hälften av barnen fanns utförliga motiveringar av dessa skäl.
Ett viktigt underlag för att bedöma om en person har flyktingstatus eller
skyddsskäl i övrigt är landinformation, det vill säga upplysningar om situationen i
det land och den region de tidigare bott i. När beslut ska fattas om barn, bör den
baseras på landinformation som är relevant för deras situation. De 71 barnen i
7