Nytt system-gamla brister? - Rädda Barnen

More documents

Recommendations

Info

gör dem intressanta i en sådan här kartläggning. Där det är relevant att redovisa särskilda åldersgrupper separat, exempelvis i vilken omfattning barnen hörs, görs detta. De två tidigare kartläggningarna eftersträvade att inkludera ett slumpvis urval av ärenden från en längre tidsperiod. Då jag genomfört denna undersökning relativt kort efter genomförandet av den nya instans- och processordningen, och Migrationsverkets nya organisation för asylprövning 101 ville jag ha ett så sent urval som möjligt, men samtidigt också i möjligaste mån inkludera ärenden vilka skulle vara slutligt avgjorda. Urvalet har begränsats till en tidsperiod om några veckor under våren 2007, och ger därmed en ögonblicksbild av asylprövningen. Med hjälp av Migrationsverkets arkiv- och förvaltningsenhet kunde jag göra en körning av Migrationsverkets databas som gjorde att jag kunde identifiera de femton första ärendena som avgjorts mellan två bestämda datum vid asylprövningsenheterna i Malmö, Göteborg och Stockholm. Dessa utgjorde basen för undersökningen. Då närmare detaljer om hur urval gjorts kan medföra att enskilda barn direkt eller indirekt skulle kunna identifieras eller känna igen sig avstår jag från att närmare gå in på dessa. 102 Jag själv och projektledaren Monica Jacobson har undertecknat ett sekretessförbehåll för de uppgifter jag fått tillgång genom Migrationsverket. Jag får inte i denna rapport eller i andra sammanhang lämna ut uppgifter som är sekretessbelagda och har i detta hänseende samma skyldigheter som anställda vid Migrationsverket. 103 När exempel ur enskilda ärenden ges har uppgifter ändrats. 10.1.3 Domar om barn i familj Parallellt med urvalet av fall från Migrationsverket har jag också försökt få fram en mindre ärendemängd från migrationsdomstolarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. 104 Jag gjorde samma bedömning avseende tidsurval där som för Migrationsverket och koncentrerade mig på att försöka få en ögonblicksbild avseende samma tidsperiod som för Migrationsverket. Jag gjorde urvalet genom att identifiera domar med hjälp av domstolens domsböcker vid länsrätterna i Malmö och Göteborg, och genom att skicka in en begäran till länsrätten i Stockholm om hjälp med urval. 105 Jag har därefter skickat 101 Denna var anpassad till den nya instans- och processordningen och utlänningslagen och infördes den 4 september 2006. 102 För ytterligare frågor om hur urvalet gjorts var vänlig kontakta mig på lars.olsson@rb.se 103 Jag har också vid begäran av handlingar från migrationsdomstolarna fått underteckna ett sekretessförbehåll avseende handlingar från Migrationsdomstolen i Göteborg. I begäran om att få tillgång till handlingar från de övriga domstolarna har jag försäkrat att jag inte kommer att använda uppgifter på ett sätt som gör att barn eller familjer kan identifieras. 104 Jag övervägde i inledningen av projektet att också göra en granskning av Migrationsöverdomstolens behandling av ärenden som högsta instans, då jag tidigare gjort granskningar av Utlänningsnämnden. Att försöka titta på liknande frågeställningar hade dock varit av litet värde i en undersökning som denna, då Migrationsöverdomstolens roll är annorlunda jämfört med Migrationsverket och migrationsdomstolarna, inte minst för att bara ett fåtal ärenden som överklagas till Migrationsöverdomstolen får prövningstillstånd. 105 I Migrationsdomstolen i Stockholm kan man för ett stort antal domar i domsböckerna inte se några som helst detaljer avseende vilken typ av dom det gäller, utan man är hänvisad till ett datum och ett målnummer. 46
in begäran till respektive domstol om att få ut relevanta handlingarna i de fem först avgjorda målen under den aktuella tidsperioden. 10.1.4 Beslut och domar om ensamkommande barn Jag har också parallellt med ärenden rörande asylsökande barn i familj tittat på ett mindre antal ärenden rörande ensamkommande barn. Här har jag också tittat på beslut från samma tidsperiod, från enheterna i Malmö, Göteborg och Uppsala. Ärendena identifierades efter en datakörning med hjälp av Migrationsverkets arkiv- och förvaltningsenhet. I domstolarna har jag försökt finna två domar avseende ensamkommande barn från respektive domstol. Jag har bara lyckats identifiera två mål från aktuell tidsperiod, båda från Göteborg, vilket gör att jag inte redovisar dessa separat. 106 10.2 Frågemall Jag har arbetat med en relativt omfattande frågemall. En av anledningarna är att jag vid granskningen av ärenden har läst många av dem vid Migrationsverkets närarkiv i Norrköping och möjligheterna att gå tillbaka till ärendet för en andra granskning har varit begränsade. En del frågor är också specifika för den här undersökningen och inte inkluderade i tidigare kartläggningar. Frågorna i mallen är uppdelade i fyra delar. 10.2.1 Grundläggande fakta 1. Asylprövningsenhet 2. Typ av ärende 3. Kön 4. Nationalitet och ålder 5. Medföljande familj som söker asyl och behandlas i samband med denna ansökan 6. Datum för barnets ankomst till Sverige och ansökan om asyl 7. Migrationsverkets beslut 8. Grund för eventuellt uppehållstillstånd hos Migrationsverket Mallen är i sig avidentifierad vad gäller dossiénummer, boendegruppsbeteckning, personnamn, bostadsort, namn på biträde och andra detaljer. Vid kartläggningen har jag givit varje enskilt barn som ingått i kartläggningen en unik beteckning baserad på vilken enhet som fattat beslutet, vilken boendegrupp (familj) barnet ingått i och vilket datum beslutet fattats. De grundläggande fakta som jag har inhämtat rör barnets kön, ålder, nationalitet och antalet familjemedlemmar som sökt asyl tillsammans med barnet. 106 I båda fallen fick barnet avslag på sitt överklagande. I båda målen hölls muntlig förhandling, och i båda målen hördes barnet vid den muntliga förhandlingen. 47
Page 1 and 2: Nytt system gamla brister? Barns eg
Page 3 and 4: Innehåll 1. Inledning 5 2. Sammanf
Page 5 and 6: 1. Inledning Knappt hälften av vä
Page 7 and 8: 2. Sammanfattning I mars 2006 för
Page 9 and 10: på grund av flyktingskäl talar f
Page 11 and 12: vägledning för Migrationsverket o
Page 13 and 14: 4. Internationella regelverk 4.1 Fl
Page 15 and 16: medlemsstaterna än man ser idag. B
Page 17 and 18: 5.1.2 En utvidgad flyktingdefinitio
Page 19 and 20: Barn som riskerar att direkt eller
Page 21 and 22: Allvarlig skada utgörs av a) döds
Page 23 and 24: söka tillflykt någon annanstans i
Page 25 and 26: 1. känner välgrundad fruktan för
Page 27 and 28: Den andra är utlänningens anpassn
Page 29 and 30: Riskbedömningen av asylsökande ba
Page 31 and 32: I avgörandet UM 1348-06 kallade Mi
Page 33 and 34: Artikel 22 ska förstås läsas til
Page 35 and 36: vissa policys och sedvänjor som ut
Page 37 and 38: 8. Migrationsverkets sätt att utre
Page 39 and 40: Både vid en muntlig genomgång och
Page 41 and 42: 9. Kartläggningen av barns egna as
Page 43 and 44: 9.3 Ett dilemma i granskningen av e
Page 45: tidigare kartläggningars spår har
Page 49 and 50: den svenska utlänningsrätten, har
Page 51 and 52: 10.2.5 Mallar för ensamkommande ba
Page 53 and 54: 11. Redovisning av kartläggning 11
Page 55 and 56: Antal 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Avsl
Page 57 and 58: För tio av de 13 barnen är det ty
Page 59 and 60: Antal 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Fra
Page 61 and 62: hennes politiska aktiviteter, men r
Page 63 and 64: Det andra fallet grundar sig också
Page 65 and 66: Migrationsverket särskilt lyft fra
Page 67 and 68: Bedömningarna av skyddsskäl var u
Page 69 and 70: Antal 20 15 10 5 0 7 Domar i migrat
Page 71 and 72: 12. Vad betyder kartläggningens re
Page 73 and 74: 12.2 Barnspecifika skäl i kartläg
Page 75 and 76: fruktan för förföljelse av någo
Page 77 and 78: 13. Rekommendationer Till regeringe
Page 79 and 80: 14. Källor UNHCR Handbok om förfa
Page 81 and 82: Litteratur Barnets bästa i asylär
Page 83: Rädda Barnen kämpar för barns r

Nytt system-gamla brister? - Rädda Barnen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?