Trygga och goda uppväxtvillkor - Statens folkhälsoinstitut

38 målområde 3
5.3 Förklaringar till utvecklingen
Andelen elever i årskurs nio med minst betyget godkänd i samtliga ämnen sjönk i slutet av
1990-talet och i början på 2000-talet och är därefter relativt oförändrad. Indikatorn har
flera begränsningar. En är att statistiken endast omfattar perioden 1998–2004 och förändringar
av bestämningsfaktorer för hälsa sker ofta över ett eller flera decennier. Den andra
begränsningen med indikatorn är att den inte direkt grundas på standardiserade tester så
det finns därför en viss osäkerhet i skattningarna.
Det är därför motiverat att redovisa studier som omfattar en längre tidsperiod. En sådan
studie är den nationella utvärderingen, NU-03, som jämför prestationer 1992 och 2003.
NU-03 visar att elevernas prestationer har blivit sämre framför allt i matematik (20).
Sverige deltar även i de studier som organiseras av OECD, PISA och TIMMS. I TIMMSstudien
(3) visas en nedgång av elevernas färdigheter i matematik och naturorienterade
ämnen mellan åren 1995 och 2003. PISA studien 2003 (3) visar för de svenska eleverna en
svag nedgång i matematik och naturvetenskap, medan resultaten i läsning ligger på samma
nivå. Flera länder visar en förbättring från 2000 till 2003 vilket gör att Sveriges position
försämras något mellan de två mätningarna i matematik och naturvetenskap.
Könsskillnaderna i läsförståelse är fortsatt stora till flickors fördel medan pojkarna liksom
i PISA 2000 är något bättre i matematik. I naturvetenskap finns inga resultatskillnader
mellan flickor och pojkar i Sverige.
Den samlade utvecklingen för de svenska elevernas resultat är således negativ, men tidserierna
ger ingen förklaring till utvecklingen. En hypotes som framförts är att nedgången
hänger samman med sämre resurstillgång. Mot denna hypotes talar att skolan i Sverige är
en av de resursrikaste i världen samt att ökningen av resurserna på senare år inte resulterat
i bättre skolresultat. En andra hypotes är att nedgången är en följd av förändrade organisationer
men någon studie som ger stöd för denna hypotes har inte kommit till vår kännedom.
En tredje hypotes är att nedgången i skolprestationer beror på den ökade förekomsten
av psykosomatiska besvär som påvisats under perioden (21). Om en gemensam faktor kan
identifieras som förklarar både försämringen av skolprestationer och den ökade förekomsten
av psykosomatiska besvär öppnar det möjlighet till effektiva åtgärder. Det är därför
motiverat att genomföra samlade analyser av utvecklingen som omfattar både skolpresentationer
och hälsoaspekter för att identifiera effektiva motåtgärder.
Skolan har ytterligare mål, som till exempel att eleverna ska få sociala färdigheter, skolas
i kritisk tänkande och förmåga att självstädigt hämta in kunskaper, men till stor del saknas
möjligheten att följa utvecklingen inom dessa områden via tidsserier.