Trygga och goda uppväxtvillkor - Statens folkhälsoinstitut

6 målområde 3
Sammanfattning
Miljön i hemmet
Barn – ULF-undersökningarna från 2001–2003 visar att de flesta barn och ungdomar i
åldern 10–18 år kommer väl överens med både sin pappa och sin mamma. Det finns inga
tydliga könsskillnader. De yngsta barnen (10–12 år) kommer något bättre överens med
sina föräldrar än ungdomar (16–18 år). Flickor 16–18 år kommer sämst överens med sina
föräldrar. Barns och ungdomars relation till mammas respektive pappas sambo verkar inte
vara sämre än relationerna till de biologiska föräldrarna, men antalet undersökta individer
är litet. Sociala skillnader och ursprung verkar ha liten betydelse för relationerna.
Miljön i förskolan
Förskolepersonalens utbildning är viktig för barns hälsa. Mellan 1997 och 2003 har andelen
årsarbetskrafter i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning sjunkit från 55 procent till
51 procent. Skillnaderna mellan kommunerna är stora. I de tio kommuner som låg bäst till
2003 hade 76 procent av personalen högskoleutbildning. Motsvarande andel i de tio som
låg sämst till var 28 procent. Det finns således ett klart utrymme för förbättringar.
På den nationella nivån genomför både Myndigheten för skolutveckling och Skolverket
insatser för att utbilda förskolepersonalen och Skolverket påpekar vikten av personalens
utbildning i sina allmänna råd.
Miljön i skolan
En god skolmiljö karaktäriseras av lärare som ger tydliga instruktioner, lärare som ger
återkoppling på elevernas prestationer, lärare som har höga förväntningar på eleverna, och
ett allmänt positivt klimat. Mer än var sjunde elev (15 %) känner sig ofta orättvist behandlad
av vuxna i skolan, en andel som tycks ha varit relativt konstant mellan 1997 och 2003. Tre
procent av eleverna känner sig mobbade eller trakasserade. Också denna andel har legat
relativt konstant sedan 1993. Två procent blir slagna av andra elever minst en gång i veckan.
Andelen elever som anser att de kan vara med och bestämma om arbetssätt på lektionerna
var endast 57 procent mellan åren 1997 och 2003.
Myndigheten för skolutveckling och Skolverket har båda genomfört insatser mot
mobbing och kränkande behandling, men ser också att det finns ett stort utvecklingsbehov.
Myndigheternas insatser har bestått av diskussion om forskning på området, spridning av