Samtal om sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

Viktiga skyddsfaktorer för ungdomars hälsa är generellt en god relation till de egna föräldrarna, trivsel och närvaro i skolan. Exempel på generella evidensbaserade metoder som stärker skyddsfaktorerna och förhindrar att problembeteenden uppkommer är social och emotionell träning samt föräldrastöd (Malmgren, Ljungdahl, & Bremberg, 2008). Ungdomstiden är generellt en period där det är naturligt att experimentera och utforska sin identitet. Sexualiteten bör ses som något positivt som främjar ungdomars hälsa och samtidigt som något man bör vara rädd om och ta ansvar för, utan att för den skull skuld eller skambelägga området. Det är också viktigt att beakta vissa skillnader inom och mellan olika ungdomsgrupper samt samband mellan sexualvanor och andra levnadsvanor. Olika levnadsvillkor och strukturella förutsättningar är grundläggande faktorer att ta hänsyn till i det förebyggande arbetet inom sexuell och reproduktiv hälsa. Ett riskbeteende blir en hälsofara först när beteendet upprepas och blir ett mönster. Individuella riskbeteenden som exempelvis att inte använda kondom vid tillfälliga sexuella kontakter, är mer ett konstaterande som inte alltid tar hänsyn till bakomliggande orsaker till varför skydd inte används. Genom att undersöka bakomliggande orsaker kan man få insikt i varför en del är mer riskbenägna än andra. Därför är det alltid av värde att belysa psykosociala aspekter i resonemang om utsatta grupper och hur preventiva insatser tar hänsyn till dem. Inom forskningen har man efterlyst mer studier av olika ungdomsgrupper i syfte att identifiera dem som är mer riskbenägna än andra. Sådana kartläggningar skulle kunna ge viktig information om vad man bör ta hänsyn till när man planerar och genomför kampanjer, undervisning och insatser. Samtidigt måste man också beakta att så länge det inte går att bota hiv och aids måste insatserna fokusera brett på attityd och beteendeförändringar i samhället, i kombination med fokus på enskilda riskgrupper. Risken med att enbart måla ut riskgrupper, är att man befäster fördomar och stereotypa uppfattningar, vilket ökar stigmat och kan försvåra ett framgångsrikt preventionsarbete (SOU 2006:37, 2006). Ett viktigt styrdokument för det nationella arbetet med sexualitet och reproduktiv hälsa är kommunikationsstrategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (Socialstyrelsen, 2008). Målet med strategin är främst att begränsa spridningen av hiv och andra sexuellt överförbara och blodburna sjukdomar samt att begränsa konsekvenserna av dessa infektioner för samhället och för den enskilde. Indirekt innebär detta arbete även att förebygga oönskade graviditeter. Men arbetet behöver samordnas och följa den övergripande nationella folkhälsopolitiken som syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar som främjar hälsa på lika villkor för hela befolkningen och förebygger sjukdom. De folkhälsopolitiska målområdena som främst berörs är målområde 8, Sexualitet och reproduktiv hälsa, samt målområde 7, Skydd mot smittspridning (Regeringens proposition 2007/08:110, 2007). Ett samordnat nationellt arbete som syftar till att minska antalet STI och oönskade graviditeter kräver ett utvecklat samarbete mellan områdena smittskydd, folkhälsa och samhällsmedicin. Patientcentrerade metoder behövs inom hälso och S A M TA L O M S E X U A L I T E T 15
sjukvården och insatserna bör genomsyras av ett genus och jämställdhetsperspektiv. En annan viktig grund för preventionsarbetet är skolans obligatoriska sex och samlevnadsundervisning. 16 S A M TA L O M S E X U A L I T E T
Page 1 and 2: Samtal om sexualitet STI (sexuellt
Page 3 and 4: © STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 5 and 6: Insatser med samtalsmetoder 28 Ojä
Page 7 and 8: Ordlista förebyggande Förebyggand
Page 9 and 10: 8 S A M TA L O M S E X U A L I T E
Page 11 and 12: land dem som lever i storstadsmilj
Page 13 and 14: chlamydia screening among adult wom
Page 15: Sexualitet oCh RepRoDuktion har bet
Page 19 and 20: Oskyddat sex och förebyggande insa
Page 21 and 22: allmänheten om att klamydia i dag
Page 23 and 24: fall minskat, vilket delvis kan fö
Page 25 and 26: Sex- och samlevnadsundervisning i s
Page 27 and 28: Sex- och samlevnadsmottagningar (Se
Page 29 and 30: klamydiaprovtagning via nätet Vid
Page 31 and 32: Ungdomsmottagningarnas verksamhet
Page 33 and 34: om vad som är accepterat och inte.
Page 35 and 36: En studie i Stockholm visade att kv
Page 37 and 38: vilket ofta förstärks av bristand
Page 39 and 40: Effektiva samtalsmetoder för att f
Page 41 and 42: få störst nytta av STIscreening
Page 43 and 44: tabell 1. Sammanfattning av inklusi
Page 45 and 46: fRÅgeStällning 1 finns det stöd
Page 47 and 48: månaders uppföljning än bland de
Page 49 and 50: I studien av Jemmott och medarbetar
Page 51 and 52: Inga studier kunde identifieras som
Page 53 and 54: det (Coyle, Needle, & Normand, 1998
Page 55 and 56: Resultatens användning i Sverige -
Page 57 and 58: Primärprevention Redovisningen i k
Page 59 and 60: Slutsatser Även om intentionen i S
Page 61 and 62: Referenser Adlongruppen. (2009). Re
Page 63 and 64: Helström, L., Zätterström, C., &
Page 65 and 66: Regeringens proposition 2007/08:110
Page 67 and 68:
Bilaga 1. Sammanfattning av evidens
Page 69 and 70:
vuxna ungdomar Studier Begränsning
Page 71:
Trots framsteg inom det förebyggan
show all

Samtal om sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?