Samtal om sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

2x40 minuters samtal i kombination med hivtestning (Kamb et al., 1998) till 18 timmar fördelat på nio besök (Ehrhardt et al., 2002). En studie visade en potentiell effektivitet för att minska STI med samtal med låg intensitet (20 minuter). Minskningen av STI kunde verifieras via laboratorietestade prover vid tolv månader, men författarna gjorde ingen specifik analys av gruppen som fick låg intensitet, utan redovisade både grupperna tillsammans, troligen på grund av att den gruppen inte ensam uppnådde säkerställd effekt (L. S. Jemmott et al., 2007). Tre studier i populationer med hög risk genomfördes inom primärvården (n = 1 429). Studierna visade inte någon minskning av incidens i självrapporterade STI efter insatser med låg intensitet (Boekeloo et al., 1999; L. S. Jemmott et al., 2007; Scholes et al., 2003). De effektiva insatserna byggde på individuell riskbaserad rådgivning och vägledning i en skräddarsydd utformning i syfte att minska risktagandet. De flesta av dessa insatser har utvecklats med hjälp av kunskap och forskning om målgruppen. För sexuellt aktiva tonåringar fanns två effektiva samtalsmetoder som också innehöll kondomkunskap. I den ena studien, av Jemmott och medarbetare (2005), visades att i gruppen som bara fick kondomkunskap sjönk STIincidensen. Alla effektiva insatser utgick från liknande beteendevetenskapliga modeller och förhållningssätt, inklusive bl.a. motiverande samtal. Dessa beteendemodeller och sociala teorier var dock också de som användes i de metoder som inte resulterade i minskat risktagande eller lägre STIincidens bland primärvårdens patienter (Boekeloo et al., 1999; Danielson et al., 1990; Scholes et al., 2003). De amerikanska forskarna beskriver flera begränsningar i den här systematiska sammanställningen. För det första: även om inte alla samtalsmetoder visade på statistiskt signifikanta effekter så innebär det inte att dessa är helt verkningslösa eller ineffektiva. Den totala incidensen av t.ex. klamydia är relativt låg, vilket är problematiskt då styrkan i studierna lätt blir otillräcklig och mätfel kan uppstå (typ II). För det andra: studier som besvarade frågeställning 2 genom självrapporterade utfall bör tolkas med försiktighet därför att det saknas konsekventa eller enhetliga riktlinjer eller graderingar av de olika beteendeförändringarna som mättes. Självrapporterad STIincidens och självrapporterade beteenden är särskilt föremål för både rapporterings och utvärderingsproblem, även om metodologiska förbättringar kan minska dessa systematiska problem (Zenilman, 2005). För det tredje har författarna bedömt att den interna validiteten inte är optimal eftersom insatserna bedömdes vara beroende av den specifika forskargruppens insatser, skillnader i intensitet mellan utformningen av samtalsmetoderna samt i studiepopulationerna, vilket begränsar generaliserbarheten ytterligare. Alla grupper med hög riskutsatthet finns heller inte representerade i dessa studier, vilket också är en begränsning i sammanställningen. Författarna refererar dock till annan litteratur avseende exempelvis män som har sex med män och injektionsmissbrukare, där man vet att samhälleliga insatser är effektiva för att minska risktagan S A M TA L O M S E X U A L I T E T 51
det (Coyle, Needle, & Normand, 1998; Herbst et al., 2007; Johnson, Hedges, & Diaz, 2005; Underhill, Operario, & Montgomery, 2007). Ännu viktigare än begränsningar av tillämpligheten på olika populationer och hur överförbar det beteendeinriktade samtalet är i praktiken. Dessa frågor är särskilt relevanta för den här sammanställningen eftersom alla identifierade effektiva insatser innehöll måttlig till hög intensitet med utbildade och tränade rådgivare. Alla studier hade dessutom hängivna forskare som ansvarade för rekryteringen, samtalen och bedömningarna. Utformningen av de få studier som hade utvärderat samtalsmetoder med låg intensitet kan ha påverkat resultatet, som inte var statistiskt signifikant. Vi kan därför konstatera att fler studier behövs som utvärderar effekten av lågintensiva insatser, särskilt för grupper med lägre riskutsatthet. Vi kan också konstatera att graden av riskutsatthet i olika grupper och intensiteten i själva insatsen verkar vara de starkaste faktorerna för effektiviteten av insatsen. Vidare så finns det tillräcklig evidens i de här studierna för att påstå att måttliga till högintensiva insatser sänker STIincidensen bland grupper med hög riskutsatthet inom verksamheter för primärvården inklusive STImottagningar. Det fanns fler studier som utvärderade insatser riktade främst till unga kvinnor, i syfte att förebygga STI, än till unga män. Därför behövs fler studier som inkluderar män, för att säkerställa användbarheten och generaliserbarheten av samtalsmetoder vars syfte är att minska förekomsten av framför allt STI men också oönskade graviditeter. 52 S A M TA L O M S E X U A L I T E T
Page 1 and 2: Samtal om sexualitet STI (sexuellt
Page 3 and 4: © STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 5 and 6: Insatser med samtalsmetoder 28 Ojä
Page 7 and 8: Ordlista förebyggande Förebyggand
Page 9 and 10: 8 S A M TA L O M S E X U A L I T E
Page 11 and 12: land dem som lever i storstadsmilj
Page 13 and 14: chlamydia screening among adult wom
Page 15 and 16: Sexualitet oCh RepRoDuktion har bet
Page 17 and 18: sjukvården och insatserna bör gen
Page 19 and 20: Oskyddat sex och förebyggande insa
Page 21 and 22: allmänheten om att klamydia i dag
Page 23 and 24: fall minskat, vilket delvis kan fö
Page 25 and 26: Sex- och samlevnadsundervisning i s
Page 27 and 28: Sex- och samlevnadsmottagningar (Se
Page 29 and 30: klamydiaprovtagning via nätet Vid
Page 31 and 32: Ungdomsmottagningarnas verksamhet
Page 33 and 34: om vad som är accepterat och inte.
Page 35 and 36: En studie i Stockholm visade att kv
Page 37 and 38: vilket ofta förstärks av bristand
Page 39 and 40: Effektiva samtalsmetoder för att f
Page 41 and 42: få störst nytta av STIscreening
Page 43 and 44: tabell 1. Sammanfattning av inklusi
Page 45 and 46: fRÅgeStällning 1 finns det stöd
Page 47 and 48: månaders uppföljning än bland de
Page 49 and 50: I studien av Jemmott och medarbetar
Page 51: Inga studier kunde identifieras som
Page 55 and 56: Resultatens användning i Sverige -
Page 57 and 58: Primärprevention Redovisningen i k
Page 59 and 60: Slutsatser Även om intentionen i S
Page 61 and 62: Referenser Adlongruppen. (2009). Re
Page 63 and 64: Helström, L., Zätterström, C., &
Page 65 and 66: Regeringens proposition 2007/08:110
Page 67 and 68: Bilaga 1. Sammanfattning av evidens
Page 69 and 70: vuxna ungdomar Studier Begränsning
Page 71: Trots framsteg inom det förebyggan

Samtal om sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?