Samtal om sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan
Skolan är den enskilt viktigaste arenan för att förebygga oskyddat sex genom
insatser i form av sex­ och samlevnadsundervisning, jämställdhetsarbete och elevhälsovård
(Forsberg, 2007). Granskning visar att undervisningen är av skiftande
karaktär och i vissa fall bristfällig (Skolverket, 1999). En arbetsgrupp utsedd av
Socialdepartementet föreslår en vidareutveckling av arbetet med att kvalitetssäkra
skolans sex­ och samlevnads undervisning och integrera ämnet i lärarutbildningen
samt att fortbilda lärare (Milton, 2009). Skolverket har uppmärksammat behovet
och från hösten 2009 finns en fortbildningskurs ”Sex­ och samlevnadsundervisning
i skolan” (7,5 hp), att söka för lärare. Kursen har varit populär och utbildningsplatserna
kommer att utökas 2010, då fler universitet kommer att kunna erbjuda kursen.
En svensk avhandling visar att mycket av sex­ och samlevnadsundervisningen
kretsar kring tjejer och attityder till kvinnlig sexualitet medan killar framställs som
viktiga att förändra (Bäckman, 2003). Romantiska föreställningar förknippades
med tjejer medan killar antas ha mer renodlade sexuella begär. Undervisningen tenderar
att skapa en bild av att den lustfyllda sexualiteten ses som manlig och den
kärleksorienterade eller romantiska sexualiteten som kvinnlig. Tjejer är rädda för
dåligt rykte och för att bli betraktade som lössläppta medan samma beteende hos
killar anses vara mer i likhet med hjältedåd.
Ungdomars föreställningar om homosexualitet formas av tänkandet kring kön,
vilket leder till en form av könskategorisering. Homosexualitet ses inte alltid som
en enda företeelse utan som två, manlig och kvinnlig homosexualitet. Den sexuella
aktiviteten reserverades för männen och samkönad manlig sexualitet var mer provocerande
än kvinnlig (Bäckman, 2003). Behovet av att arbeta mer med jämställdhet,
jämlikhet och genus inom ramen för skolans verksamhet har uppmärksammats
från flera håll och mynnat ut i nya regeringsuppdrag till Skolverket.
Skolhälsovården är en del av elevhälsan
Skolhälsovården har i uppdrag att organisera och erbjuda hälsovård för barn och
ungdomar, inom ramen för skolans verksamhet. De grundläggande styrdokumenten
som reglerar skolhälsovården är FN:s konvention om barnets rättigheter,
Hälso­ och sjukvårdslagen och Skollagen. Skolhälsovårdens uppdrag är bl.a. att
följa elevers utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa
och verka för sunda levnadsvanor. Hälsosamtal med eleverna är ett arbetssätt som
genom uppsökande verksamhet når ut till många elever, både flickor och pojkar,
och ger unika tillfällen för att arbeta preventivt med bl.a. sexualitet och reproduktiv
hälsa. Närheten till eleverna underlättar också återkommande kontakter och att
bedriva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, på både individ­ och
gruppnivå samt en mer generell nivå (Socialstyrelsen, 2009e).
Skolhälsovården har en självklar roll i skolans inre arbete och utgör en resurs för
varje elevs välbefinnande, utveckling och lärande. Den har en viktig uppgift i skolans
elevvårdande arbete, där det bl.a. finns tillgång till skolkurator, skolpsykolog och specialpedagog.
En vanlig beteckning för detta samlade arbetslag med kompletterande
kompetenser, där skolhälsovården ingår, är elevhälsan (Socialstyrelsen, 2009e).
24 S A M TA L O M S E X U A L I T E T