Samtal om sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

Slutsatser
Även om intentionen i Sveriges politik och pågående arbete följer internationell
forskning och riktlinjer så finns brister inom området. Goda samhällsekonomiska
argument finns för att effektivisera det förebyggande arbetet. Sverige ska erbjuda
god vård på lika villkor till alla medborgare i landet, oberoende av personens
bostadsort, ålder, kön, sexuell identitet eller eventuell funktionsnedsättning. Denna
jämlikhetssträvan uppfylls inte idag när det gäller sexualitet och reproduktiv hälsa
och ungdomars möjligheter att få information, råd, service, stöd och behandling vid
landets ungdomsmottagningar. Det är därför angeläget att säkerställa tillgängligheten
på lika villkor mot bakgrund av att vi vet att ungdomsmottagningar är bra på att
möta och samtala med ungdomar (Ideström, 2008) med olika grader av riskutsatthet,
och ungdomar i allmänhet.
Grunden i ungdomsmottagningarnas verksamhet utgår från en helhetssyn, vilket
innebär att de möter och försöker förstå ungdomar mot bakgrund av det sociala och
kulturella sammanhang de ingår i. Personal behöver därför ha ett tvärprofessionellt
arbetssätt (FSUM, 2009). Resurser och prioriteringar av innehållet i basverksamheten
ser dock olika ut i landet, vilket bidrar till stora skillnader avseende det som
erbjuds ungdomarna i området (Ideström, 2008).
Ett nationellt samordnat preventionsarbete som inkluderar patientcentrerade
metoder kan försvåras av dessa strukturella skillnader på regional och lokal nivå.
Även om det är viktigt att rikta insatser utifrån regionala och lokala skillnader och
behov så bör det finnas en reglerad miniminivå som säkerställer resurser för att
kunna upprätthålla en verksamhet som når ut på lika villkor till ungdomar och unga
vuxna i landet. Med fokus på det pågående preventionsarbetet och utvecklingen av
STI, oönskade graviditeter och sexualbrott är tiden inne för att kvalitetsgranska och
kvalitetssäkra ungdomsmottagningsverksamheten, i linje med mödra­ och barnhälsovården.
Generellt finns behov av att utvärdera och implementera evidensbaserade
metoder inom verksamheter som arbetar med att förebygga STI, oönskade graviditeter
och sexualbrott.
Slutsatsen är att flera av de målgrupper som samtalsmetoderna riktade sig till i de
amerikanska studierna är generaliserbara till svenska förhållanden. Därför är det
troligt att också metoderna är lämpade för svenskt preventionsarbete. STI och oönskade
graviditeter är vanligare bland ungdomar än bland vuxna och de löper därför
större risk att smittas med en STI eller bli oönskat gravida. Effekten av insatser
med samtalsmetoder blir därför också sannolikt störst om de riktas till ungdomar.
Exempelvis har rutinmässig klamydiatestning bland vuxna kvinnor i Sverige inte
haft någon effekt för att sänka antalet smittade (Löfdahl, Rydevik, Blaxhult, &
Herrmann, 2008).
58 S A M TA L O M S E X U A L I T E T