Samtal om sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

Primärprevention
Redovisningen i kapitel 2 kunde inte identifiera några effektiva insatser med samtal
för tonåringar som inte hade debuterat sexuellt. Resultatet måste tolkas med försiktighet
eftersom de bara kunde identifiera en studie. Primärvården är vanligtvis inte
organiserad så att den har en uppsökande inriktning för ungdomar, med undantag
för folkhälsotandvården, och därför kan det vara svårt att nå tonåringar som ännu
inte har debuterat sexuellt. Det innebär att för just den gruppen blir grundskolans
sex­ och samlevnadsundervisning och elevhälsan en ytterst viktig arena för primärprevention.
Det förs en nationell diskussion om primärpreventiva insatsers betydelse i ett
längre perspektiv. En sammanställning från Socialstyrelsen (Forsberg, 2007), konstaterar
att skolan har den enskilt viktigaste rollen när det gäller att nå yngre ungdomar
och att tydligt utformad undervisning inom området bidrar till minskat risktagande
hos ungdomar. Problem kvarstår att nå de ungdomar som inte fullföljer sin
skolgång och som är en särskilt utsatt grupp avseende flera levnadsvaneområden
som tobak, alkohol, droger, våld och övergrepp (Edgardh & Ormstad, 2000).
Det som saknas både i Sverige och internationellt är mer kunskap om olika faktorer
som skyddar och främjar en trygg och säker sexualitet och reproduktiv hälsa
(salutogent perspektiv) i motsats till det som orsakar ohälsa. Det är lätt att konstatera
att ökad kondomanvändning skulle minska antalet STI och oönskade graviditeter,
men det är desto svårare att förklara orsakerna till varför en del väljer att
använda kondom och andra inte.
Orsakerna bakom orsakerna till olika beteenden, kan ge viktig information om
skyddsfaktorer och faktorer som ökar risken för sexuellt risktagande. Alla människor
ingår i ett större sammanhang som också påverkar möjligheten till att utvecklas
och att göra rationella val i olika situationer. Att blunda för interaktionen mellan
individen och samhället, begränsar möjligheten att förebygga riskfyllda beteenden.
Oavsett om man är två i en relation så är alltid samhället med som en tredje part
(Helmius, 2000). Med ett samhällsperspektiv på ungdomar kan sexuellt risktagande
och psykosomatiska symptom ofta förklaras av bakomliggande orsaker som
grundar sig i psykosocialt ohälsosamma miljöer.
Även om resultatet i kapitel 2 inte kunde påvisa effekter med samtalsinsatser
med låg intensitet, innebär det inte att resultatet skulle bli detsamma i alla liknande
situationer. Mer forskning behövs, framför allt i Sverige, för att man ska kunna dra
mer definitiva slutsatser om effekter av lågintensiva insatser. Det är också viktigt att
betona att resultaten för insatser med hög intensitet inte gäller för dem som inte har
debuterat sexuellt. Mer forskning behövs för att förklara skillnaderna mellan olika
typer av insatser, deras intensitet och vilka målgrupper de vänder sig till.
56 S A M TA L O M S E X U A L I T E T