Samtal om sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

Ungdomsmottagningarnas verksamhet är inte reglerad i lag eller kvalitetssäkrad
och därför finns stora lokala och regionala skillnader i landet. Socialstyrelsen har
arbetat fram ett vägledande dokument om förebyggande insatser för bl.a. ungdomsmottagningar
och elevhälsan, som bedriver hiv och STI­prevention. Syftet är att
skapa ett tydligare innehåll och en struktur för dessa verksamheter (Socialstyrelsen,
2009a).
För åldersgruppen 20–24 år, där aborter och STI är vanligast, finns inte alltid en
självklar arena att vända sig till inom området för sexuell och reproduktiv hälsa.
Ungdomsmottagningarnas verksamhet har i regel en övre åldersgräns som ligger
runt 20–25 år. Barnmorskemottagningar och familjevårdscentraler är ofta överbelastade
och prioriterar lagstadgad graviditetsövervakning. Socialdepartementets
arbetsgrupp föreslår en nationell utveckling av Sesam­mottagningar, vilka når unga
vuxna som har en för hög ålder för ungdomsmottagningarna (Milton, 2009).
Mångfald
Ett alldeles särskilt sätt att visa bristande respekt för människor från andra kulturkretsar
anses vara att säga; att vi avstår från att ha synpunkter på deras syn på sexualitet
och samlevnad av respekt för deras kulturella särart. Ett sådant resonemang
skulle betyda att det vi arbetar med på nationell, regional och lokal nivå bara skulle
vara uttryck för något slags provinsiell syn på olika typer av mänskliga värden.
Rätten att sträva efter kärlek, lust och gemenskap är grundad i långt mer universella
värden än sådant som kan behöva omgärdas av respekt för någons kulturella särart
(Mossberg, 1996).
Flickor med utländsk bakgrund, antas ibland agera enligt andra ramar än flickor
med svensk bakgrund. Oskuld ses som ett tecken på respektabilitet i högre grad hos
flickor med utländsk bakgrund och det finns olika regelsystem att förhålla sig till,
vilka förmedlas av sin omgivning; föräldrar, släktingar och familjer med samma
etniska bakgrund. Om flickorna bryter mot regelsystemet riskerar de att utsättas
för ryktesspridning, något som också kan drabba deras familj och därigenom hota
familjens sociala status. Flickor med svensk bakgrund anses ha, och har oftast,
större frihet i förhållande till de normer som rör sexualitet, än vad flickor med
utländsk bakgrund har (Forsberg, 2005).
Delar av vårt svenska samhälle är mer eller mindre mångkulturella, och skildras
ofta som ett problem i medierna och den offentliga debatten. Detta gäller också
de pojkar som bor där. Unga män i mångkulturella förorter skapar kön och sexualitet
i relation till faktorer som klass, plats och etnicitet. De är väl medvetna om
dessa problembilder, vilka ofta påverkar hur de talar om andra killar, tjejer, sex och
om sig själva. Förväntningarna på vad de unga männen ska tycka och hur de ska
agera finns hela tiden närvarande i deras interaktion med sin omgivning. Det gäller
förväntningar på dem som ”killar”, ”invandrare”, ”heterosexuella”, ”svenskar”,
”förortsbor” och så vidare. Att tillskrivas en kategori innebär ofta att det egna
handlingsutrymmet begränsas till de egenskaper som knyts till kategorin, uppfyller
omgivningens förväntningar på hur man bör och ska vara. Hur vi benämner och ser
30 S A M TA L O M S E X U A L I T E T