Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket
Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket
Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
5 Produktion <strong>av</strong> jordbruksvaror och<br />
effekter på kollektiva nyttigheter<br />
Att samhällets kostnad för den gemensamma jordbrukspolitiken och en reglerad handel<br />
med jordbruksprodukter ska kunna motiveras <strong>av</strong> de kollektiva värden som <strong>jordbruket</strong><br />
skapar är ett argument som i allt högre grad har kommit att genomsyra EU:s jordbruksoch<br />
handelspolitik. Reformer <strong>av</strong> den gemensamma jordbrukspolitiken har i stor<br />
utsträckning syftat till att marknadsanpassa jordbrukssektorn och därigenom minska<br />
gapet mellan EU:s interna priser och priserna på världsmarknaden. Inom EU (liksom i<br />
de flesta i-länder) konkurrerar emellertid <strong>jordbruket</strong> med andra högproduktiva sektorer i<br />
ekonomin om produktionsfaktorer. Eftersom <strong>jordbruket</strong> utgör en mycket liten del <strong>av</strong><br />
den totala ekonomin i i-länder har utvecklingen <strong>av</strong> produktivitet och lönsamhet i andra<br />
sektorer stort inflytande på utvecklingen <strong>av</strong> inhemska löner och priser. Högre löner och<br />
högre priser på andra insatsvaror innebär följaktligen en konkurrensnackdel för<br />
<strong>jordbruket</strong> i de flesta i-länder. För svenskt jordbruk innebär det jämförelsevis kalla<br />
klimatet ytterligare en konkurrensnackdel, eftersom det ger en kortare betes- och<br />
odlingssäsong samt ställer högre kr<strong>av</strong> på byggnader för djurhållning under<br />
vinterhalvåret. Dessutom finns inom vissa delsektorer i <strong>jordbruket</strong> produktionsnormer<br />
och produktstandarder som gör produktionen mer kostnadskrävande än i andra länder.<br />
Här åsyftas i synnerhet den svenska lagstiftningen kring djurskydd och smittskydd, som<br />
är strängare än i andra länder. Sammantaget resulterar dessa faktorer i<br />
konkurrensnackdelar för svenska lantbrukare eftersom de inte kan producera till samma<br />
pris som producenter i länder med ett mer gynnsamt klimat, lägre kr<strong>av</strong> på djurskydd och<br />
lägre kostnader för smittskydd.<br />
En annan faktor som påverkar <strong>jordbruket</strong>s konkurrenskraft är konsumenternas<br />
betalningsvilja för de produktegenskaper som de inhemska produkterna har. Flera<br />
studier visar på att svenska konsumenter har en högre betalningsvilja för svenskt kött<br />
(SJV, 2008; SLI, 2008). Det är emellertid inte helt klarlagt vilka egenskaper hos köttet<br />
som denna betalningsvilja <strong>av</strong>ser, varför vi här nöjer oss med att konstatera att<br />
konsumenten betraktar inhemskt producerat kött och importerat kött som imperfekta<br />
substitut 27 . Detta påverkar konkurrenssituationen eftersom priset bara är en <strong>av</strong> flera<br />
produktattribut som konsumenten väger in vid valet <strong>av</strong> produkt. Att det finns en högre<br />
betalningsvilja för svenskproducerat kött innebär i teorin att svenska köttproducenter till<br />
viss del kan bli kompenserade för högre produktionskostnader. I praktiken är det<br />
emellertid så att <strong>av</strong>räkningspriset för svin- nöt och kycklingkött vid svenska slakterier<br />
inte överstiger det genomsnittliga <strong>av</strong>räkningspriset i övriga EU-länder. Således får inte<br />
jordbrukarna någon kompensation för extra kostnader för djur- och smittskydd. Inte<br />
heller blir de kompenserade för kollektiva nyttigheter i form <strong>av</strong> biologisk mångfald,<br />
öppet landskap eller bevarande <strong>av</strong> kulturmiljöer. En ökad konkurrens från utländska<br />
producenter kan därför innebära att inhemsk produktion minskar och kanske t.o.m. helt<br />
27 Starkare konsumentpreferenser för inhemskt producerade varor observeras i de flesta länder och för<br />
många olika produkter, och är alltså ingenting som är unikt för jordbruksvaror (se exempelvis Head och<br />
Rise, 2001). I den teoretiska litteraturen går idén om produktdifferentiering genom ursprung tillbaka till<br />
Armington (1969).<br />
35