Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket

5 Produktion av jordbruksvaror och
effekter på kollektiva nyttigheter
Att samhällets kostnad för den gemensamma jordbrukspolitiken och en reglerad handel
med jordbruksprodukter ska kunna motiveras av de kollektiva värden som jordbruket
skapar är ett argument som i allt högre grad har kommit att genomsyra EU:s jordbruksoch
handelspolitik. Reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken har i stor
utsträckning syftat till att marknadsanpassa jordbrukssektorn och därigenom minska
gapet mellan EU:s interna priser och priserna på världsmarknaden. Inom EU (liksom i
de flesta i-länder) konkurrerar emellertid jordbruket med andra högproduktiva sektorer i
ekonomin om produktionsfaktorer. Eftersom jordbruket utgör en mycket liten del av
den totala ekonomin i i-länder har utvecklingen av produktivitet och lönsamhet i andra
sektorer stort inflytande på utvecklingen av inhemska löner och priser. Högre löner och
högre priser på andra insatsvaror innebär följaktligen en konkurrensnackdel för
jordbruket i de flesta i-länder. För svenskt jordbruk innebär det jämförelsevis kalla
klimatet ytterligare en konkurrensnackdel, eftersom det ger en kortare betes- och
odlingssäsong samt ställer högre krav på byggnader för djurhållning under
vinterhalvåret. Dessutom finns inom vissa delsektorer i jordbruket produktionsnormer
och produktstandarder som gör produktionen mer kostnadskrävande än i andra länder.
Här åsyftas i synnerhet den svenska lagstiftningen kring djurskydd och smittskydd, som
är strängare än i andra länder. Sammantaget resulterar dessa faktorer i
konkurrensnackdelar för svenska lantbrukare eftersom de inte kan producera till samma
pris som producenter i länder med ett mer gynnsamt klimat, lägre krav på djurskydd och
lägre kostnader för smittskydd.
En annan faktor som påverkar jordbrukets konkurrenskraft är konsumenternas
betalningsvilja för de produktegenskaper som de inhemska produkterna har. Flera
studier visar på att svenska konsumenter har en högre betalningsvilja för svenskt kött
(SJV, 2008; SLI, 2008). Det är emellertid inte helt klarlagt vilka egenskaper hos köttet
som denna betalningsvilja avser, varför vi här nöjer oss med att konstatera att
konsumenten betraktar inhemskt producerat kött och importerat kött som imperfekta
substitut 27 . Detta påverkar konkurrenssituationen eftersom priset bara är en av flera
produktattribut som konsumenten väger in vid valet av produkt. Att det finns en högre
betalningsvilja för svenskproducerat kött innebär i teorin att svenska köttproducenter till
viss del kan bli kompenserade för högre produktionskostnader. I praktiken är det
emellertid så att avräkningspriset för svin- nöt och kycklingkött vid svenska slakterier
inte överstiger det genomsnittliga avräkningspriset i övriga EU-länder. Således får inte
jordbrukarna någon kompensation för extra kostnader för djur- och smittskydd. Inte
heller blir de kompenserade för kollektiva nyttigheter i form av biologisk mångfald,
öppet landskap eller bevarande av kulturmiljöer. En ökad konkurrens från utländska
producenter kan därför innebära att inhemsk produktion minskar och kanske t.o.m. helt
27 Starkare konsumentpreferenser för inhemskt producerade varor observeras i de flesta länder och för
många olika produkter, och är alltså ingenting som är unikt för jordbruksvaror (se exempelvis Head och
Rise, 2001). I den teoretiska litteraturen går idén om produktdifferentiering genom ursprung tillbaka till
Armington (1969).
35