Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket

(SJV, 2008:13). De senaste åren har acceptansen för utländskt nötkött ökat även bland
hushållen, vilket torde bero på att köttet - de låga priserna och det främmande
ursprunget till trots - håller hög kvalitet. Trots vissa konsumentpreferenser för inhemskt
producerat kött, visar tabell 11 att den svenska produktionen successivt minskar
samtidigt som importen har ökat. Konsumtionen tycks ha stagnerat under de senaste
åren. Under 2007 kom 57 % av det nötkött som konsumerades i Sverige från djur som
fötts upp i Sverige, vilket visar att det finns en stor efterfrågan på importerat nötkött.
Den låga självförsörjningsgraden på nötkött förklaras främst av sektorns svaga
lönsamhet och den svaga konkurrenskraften som Sverige har inom
nötköttsproduktionen i jämförelse med länder där förutsättningarna för
nötkreatursuppfödning är mer gynnsamma.
Tabell 11 Produktion, konsumtion och handel med nötkött.
År
Produktion
1 000 ton
Import
1 000 ton
Export
1 000 ton
Konsumtion
1 000 ton
2000 150 56 7 199
2001 143 55 6 192
2002 146 78 8 216
2003 140 92 13 220
2004 142 95 11 226
2005 136 106 12 230
2006 137 108 12 233
2007 134 115 16 232
2008 127 112 5 233
Källa: Jordbruksverket och SCB
I Sverige är betessäsongen och växtsäsongen för vallfoder betydligt kortare än i länder
som USA, Brasilien och Argentina. De kalla och blöta vintrarna ställer högre krav på
uppstallning och vinterutfordring än vad som är fallet i varmare länder. Dessutom har
lönsamheten i växtodlingen varit relativt sett bättre, vilket inneburit att
spannmålsspecialiserade gårdar har tagit den mest produktiva åkermarken i bruk och
trängt undan betesbaserad animalieproduktion till mindre attraktiva jordbruksmarker i
bygder med ett blandat skogs- och åkerlandskap. Där gårdsstorleken i regel är mindre
och arronderingen sämre än i slättbygderna. Resultatet är att den genomsnittliga
anläggningsstorleken är relativt liten i Sverige (SJV, 2007). Dessa faktorer innebär att
lönsamheten i svensk nötköttsproduktion är svag i jämförelse med exempelvis Brasilien,
USA och Irland (Paulsson, 2007). Trots att priset på en slaktkropp är ca 60 % högre i
Sverige än i Brasilien är räntabiliteten på investerat kapital nästan noll för den
genomsnittlige nötköttsproducenten i Sverige och nötköttsproduktion har alltmer antagit
formen av en bisyssla (LRF, 2007). Under 2009 bedöms lönsamheten vara oförändrad
jämfört med 2008, men avhängigt hur producenten handlat när det gäller gödningspriser
och kväveköp kan lönsamheten sjunka markant (LRF, 2008).
Närmare 90 % av det nötkött som importeras till Sverige kommer från andra EU-länder
och resterande 10 % kommer i huvudsak från Sydamerika. I takt med att EU:s
självförsörjningsgrad minskar ökar det svenska behovet av import från tredje land. Inom
kategorierna färsk och fryst nötkött är det nästan enbart benfritt kött som importeras.
38