Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket

More documents

Recommendations

Info

20 % av den svenska äggsektorn som är utsatt för konkurrens från andra länder än Finland. Detta kan dock komma att förändras om smittskyddskraven i andra länder förbättras. Tabell 18 Äggråvarans användning Produkt Andel av total mjölkråvara invägd vid mejerier år 2006 Konsumtionsägg 80 % Produktindustrin 20 % Källa: Jordbruksverket, underlag till konsumtionsberäkningar Tabell 19 visar att den svenska äggproduktionen 2006 uppgick till 98 800 ton vilket är i paritet med produktionen år 2000. Konsumtionen har ökat med ca 7 % under samma period. Under 2006 utgjorde importerade ägg och äggprodukter 36 % av konsumtionen. Sveriges import av äggprodukter och äggalbumin kommer till största delen från andra EU-länder och EU är i dagsläget världens näst största producent av ägg efter Kina, men före USA. Importen utgör mindre än 1 % av den totala konsumtionen och ca 13 % av den totala exporten. Det dominerande ursprungslandet för import till EU är USA (bordsägg och torkad äggula) och Indien (torkad äggula och torkade helägg). Till skillnad från EU har Sverige under hela 2000-talet varit nettoimportör av ägg och självförsörjningsgraden uppgår i dagsläget till ca 86 %. Noteras kan att den internationella handeln med skalägg sker inom förhållandevis små regioner, då det är svårt att transportera skaläggen längre distanser. Tabell 19 Produktion konsumtion och handel med ägg och äggprodukter 2000-2008, 1 000-tals ton År Produktion Import Export Konsumtion* 2000 100,2 26,0 18,3 107,9 2001 97,9 28,6 20,0 106,5 2002 93,4 32,7 25,2 100,9 2003 92,6 34,6 23,0 104,2 2004 103,6 38,0 24,4 117,2 2005 101,5 39,6 26,1 115,0 2006 98,8 41,8 25,0 115,6 2007 95,4 47,2 26,1 116,5 2008 102,5 41,8 27,0 117,3 *Konsumtionen är framräknad som produktion + import – export Källa: Jordbruksverket och SCB Handeln med ägg påverkas också i stor utsträckning av smittskyddsregler. De svenska smittskyddskraven är betydligt mer långtgående än i andra länder såväl inom som utanför EU. Som redan nämnts är det i praktiken endast Finland som uppfyller Sveriges krav på salmonellakontroll av färska skalägg. Enligt Livsmedelsverket har EU bilaterala 52
överenskommelser med 5 länder 35 som tillåter import av äggprodukter från namngivna anläggningar– förutsatt att tilläggsgarantin avseende salmonella är uppfylld. Det finns ett gemensamt EU-direktiv avseende djurskyddet för värphöns som håller på att implementeras. Förbudet mot oinredda burar för värphöns kommer att träda i kraft tidigast år 2012 för samtliga EU-länder. Ett sådant förbud beslutades i Sverige redan 1988 och kan idag anses vara fullt genomfört. Att investera i system för frigående höns alternativt inredda burar är en relativt stor kostnad och beläggningsgraden per kvadratmeter golvyta blir vanligtvis betydligt lägre än vid produktion i oinredda burar. I hönserier med oinredda burar är beläggningsgraden i stallarna högre eftersom burarna kan placeras i många våningar på varandra. Eftersom byggnadskostnaderna utgör en ansenlig del av den totala produktionskostnaden innebär en lägre beläggningsgrad, i kombination med krav på omfattande nyinvesteringar att kostnadsläget i svensk äggproduktion är högre än i omvärlden. Detta gör produktionen sårbar för lågpriskonkurrens från länder utan motsvarande djurskyddskrav. Enligt Gröna Framtider har omställningen till inredda burar och frigående system ökat kostnadsnivån i svensk äggproduktion. Omställningen har inneburit stora nyinvesteringar som lett till att Sverige fått färre men större besättningar. Trots denna strukturomvandling innebär de strängare kraven på både djurskydd och smittskydd att kostnadsläget är ca 50 % högre i Sverige än genomsnittet för EU. Prisnivån på ägg är något högre i USA än i EU medan priserna i Sydamerika motsvarar ca 65 % av det europeiska. Av den anledningen tillämpar EU i dagsläget ett relativt sett högt tullskydd på skalägg, vilket i princip utestänger import från Sydamerika. Vad gäller handeln inom EU så kan en utjämning av konkurrensförhållandena inom unionen ske inom några år, eftersom de medlemsstater som ännu inte övergivet produktionssystemet med oinredda burar blir tvungna att göra detta när det nya EG-direktivet träder i kraft. Hälsokontrollen innebär inte några direkta reformer för att marknadsanpassa äggsektorn, däremot ska tvärvillkoren (de krav jordbrukaren måste uppfylla för att få stöd) avseende bl.a. djurskydd och folkhälsa uppdateras. En del av direktstöden ska även kunna användas till särskilda åtgärder för förbättrad djurhälsa, och gemensamma fonder för att ersätta ekonomiska förluster till följd av utbrott av bl.a. djursjukdomar. Nya handelsavtal, både multilaterala och bilaterala, med bl.a. ett sänkt gränsskydd leder förmodligen till att prisgapet ökar mellan inhemska och importerade skalägg på EU:s inre marknad. Bilaterala förhandlingar förs på EU-nivå med bl.a. Brasilien, Indien och Kina som alla är stora äggproducenter. Det är dock bara med Indien som EU har en bilateral överenskommelse som tillåter import av ägg från godkända anläggningar. Hur mycket importen kan komma att öka när gränsskyddet sänks, eller när anläggningar i Brasilien och Kina blir godkända för export till EU är oklart. I dagsläget är tullarna för skalägg förhållandevis höga, men merparten av den internationella handel sker inom små regioner eftersom det är svårt att transportera skaläggen några längre sträckor. Sverige är ett föregångsland när det gäller djur- och smittskydd, vilket har skapat starka konsumentpreferenser för svenska ägg och troligen kommer den svenska produktionen att klara en ökad importkonkurrens från lågkostnadsländer. Det finns dock en risk att importen till övriga EU-länder ökar i takt med att tullarna sänks, vilket kan leda till ett ökat importtryck även på den svenska marknaden. På EU-marknaden kan dock svenska 35 Indien, Schweiz, Argentina, Kanada och USA. 53
Page 1:
Marknadsanpassning av jordbruket -
Page 5:
Sammanfattning I denna rapport pres
Page 8 and 9: 5.3 Fjäderfä.....................
Page 10 and 11: dock studier som kopplar produktion
Page 12 and 13: 2 Kollektiva varor, externaliteter
Page 14 and 15: 2.1 Externa effekter av jordbrukspr
Page 16 and 17: jordbildning. En hög biodiversitet
Page 18 and 19: nyttor som biodiversitet och bevara
Page 20 and 21: 60 50 40 30 20 10 0 1968 1970 1972
Page 22 and 23: 3 Jordbruksproduktionens inriktning
Page 24 and 25: Det bör noteras att sysselsättnin
Page 26 and 27: eroende av riktade stöd och att de
Page 28 and 29: framtida utmaningar och möjlighete
Page 30 and 31: När det gäller exportkonkurrens v
Page 32 and 33: Ukraina och Indien ligger närmast
Page 34 and 35: Tabell 4 Prognos för global produk
Page 36 and 37: Tabell 6 Prognos för global produk
Page 38 and 39: Tabell 8 Prognos för den globala p
Page 40 and 41: Sammanfattningsvis visar OECD:s pro
Page 42 and 43: försvinner. En minskning av den in
Page 44 and 45: (SJV, 2008:13). De senaste åren ha
Page 46 and 47: Enligt OECD:s prognos förväntas a
Page 48 and 49: Tabell 13 Produktion, konsumtion oc
Page 50 and 51: Hälsokontrollen innebär en markna
Page 52 and 53: klövsjuka i landet. Det är ändå
Page 54 and 55: De svenska smittskyddskraven inom f
Page 56 and 57: fågelköttsproduktionens konkurren
Page 60 and 61: producenter förväntas få en konk
Page 62 and 63: Hälsokontrollen innebär inte någ
Page 64 and 65: 6 Sammanfattande slutsatser I denna
Page 66 and 67: konsumerar importerat kött. Den in
Page 68 and 69: egränsas av höga världsmarknadsp
Page 70: Jordbruksverket (2007) Jordbruksver
show all

Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?