Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket

talet. Tabell 20 visar att den svenska självförsörjningsgraden successivt minskar och att
en växande efterfrågan huvudsakligen tillgodoses av en ökande import.
Tabell 20 Produktion konsumtion och handel för svensk får- och
lammköttsproduktion, ton
År Produktion Import Export Konsumtion
2000 3 917 4 147 0,259 7 805
2001 3 843 5 146 0,266 8 723
2002 3 856 4 815 0,297 8 374
2003 3 749 5 831 0,341 9 239
2004 3 802 4 954 0,315 8 441
2005 4 067 6 599 0,516 10 151
2006 4 201 7 648 0,355 11 494
2007 4 603 7 703 0,722 11 825
2008 4 472 8 495 0,481 12 486
Källa: Jordbruksverket och SCB
Sveriges import av får- och lammkött kommer i nästan lika stor utsträckning från andra
EU-länder som från tredje land, men det är importen från andra EU-länder som har ökat
mest under de senaste 10 åren. De mest betydande avsändarländerna för import till
Sverige är Nya Zeeland (ca 50 %), Tyskland, Danmark och Irland.
Nya Zeeland har en stor förmånskvot (228 000 ton) för export av lammkött till EU och
andra länders kvoter är små i sammanhanget. Cirka 25 % av importen till Sverige avser
benfritt kött, medan resterande 75 % avser kött med ben. Importen av färskt får- och
lammkött motsvarar cirka 25 % av total import till Sverige. På detta vis skiljer sig
importmönstret från nötköttsområdet, där en försvinnande liten del av importen utgörs
av kött med ben.
Lönsamheten i svensk fårnäring är enlig LRF (2008) svag, vilket främst beror på att
produktionen är småskalig och huvudsakligen inriktad på höstlamm. Samtidigt ökar
sektorns produktion och LRF (2007) menar att det är möjligt att nå acceptabel
lönsamhet om besättningsstorleken ökas och inriktas på vårlamm. Det tar dock tid innan
lammföretagen kommer igång med den produktion som de byggt för, och en tacka är
inte uppe i full produktion av lammungarnas slaktvikter förrän efter 2-3 lammningar.
Eftersom tillgången på internationella priser på lamm- och fårkött är bristfällig utgår
analysen av fårsektorns känslighet för ökad importkonkurrens från tullnivåer och
kvotutnyttjande. EU:s tullskydd mot tredjeland varierar mellan 38-105 %. För benfritt
kött ligger de sk. värdetullsekivalenterna runt 100 %. Detta gör att i stort sett all import
till EU sker inom olika förmånskvoter med nolltull. Kvotutnyttjandet på EU-nivå är
hög, men den når inte upp till 100 % och det är huvudsakligen kött från Nya Zeeland
som fyller kvotvolymen 36 .
36 Den svenska importen från Tyskland, Danmark och Irland sker utanför kvot.
55