Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket

Sammanfattning
I denna rapport presenteras en analys av hur de kollektiva nyttigheter som svenskt
jordbruk genererar kan komma att påverkas av den marknadsanpassning av jordbruket
som reformer i jordbruks- och handelspolitik förväntas medföra. I fokus står reformer
som implementeras i samband med den s.k. hälsokontrollen av den gemensamma
jordbrukspolitiken samt förändringar i handelspolitiken som kan komma att initieras av
att EU ingår nya bilaterala handelsavtal samt ett nytt WTO-avtal.
Det är i huvudsak tre typer av kollektiva nyttigheter som genereras av svenskt jordbruk:
• Biodiversitet och vissa ekosystemtjänster
• Landskaps- och kulturmiljöer
• Säkra livsmedel
Dessa kollektiva värden uppstår i hög grad som externa effekter i jordbrukets
animalieproducerande sektorer. Det är emellertid inte självklart att det är produktionen i
sig som ger upphov till en kollektiv nytta, utan det är ofta så att kollektiva värden
uppstår genom specifika produktionsformer. Animalieproduktionen är viktig för att
bevara det öppna jordbrukslandskapet eftersom djurhållning kräver foderråvara men det
är betesdrift av nötkreatur och får som är avgörande för att bevara biologisk mångfald
samt vissa natur- och kulturmiljöer. Produktion av griskött, fågelkött och ägg bidrar å
ena sidan i viss mån till ett öppet landskap eftersom produktionen i hög grad är
spannmålsbaserad, och å andra sidan till säkra livsmedel eftersom förekomsten av
salmonella är betydligt mindre i svenskt kött än i importerat kött tack vare ett
långtgående smittskyddsarbete i svensk produktion. Detsamma gäller i högsta grad
också för ägg. Dessa förhållanden implicerar att husdjuren har mer än en funktion att
fylla: förutom att generera livsmedel spelar djuren en avgörande roll för att skapa och
bevara kollektiva värden.
Hälsokontrollen förväntas medföra ytterligare marknadsanpassning av både
mjölksektorn och köttdjursuppfödningen, vilket kan minska antalet betesdjur och
därmed få negativa effekter på kollektiva värden i form av betesmarker och därtill
kopplad biodiversitet. Den långsiktiga utvecklingen av jordbrukspolitiken förväntas
dock medföra ett ökat fokus på miljö och naturvärden. I hälsokontrollen får Sverige
bibehålla stöd för skötsel av betesmarker och genom den s.k. moduleringen kan stöd för
bevarande av biologisk mångfald ökas. Dessa åtgärder bör främja betesdrift av både
nötkreatur och får och därmed stimulera kollektiva värden i form av landskaps- och
kulturmiljöer samt biodiversitet.
Nya handelsavtal förväntas leda till reducerat tullskydd för de flesta jordbruksvaror.
Samtidigt ökar världshandeln till följd av stark tillväxt i jordbruksproduktionen i vissa
länder och ökad efterfrågan på importerade livsmedel i andra snabbt växande
ekonomier. Jordbruksverket bedömer att det i första hand är nötköttsproduktionen som
kan drabbas av en faktisk nedgång till följd av ökad importkonkurrens från tredje land,
eftersom den sektorns internationella konkurrenskraft måste betraktas som mycket svag.
Import av nöt- gris- och fågelkött samt ägg till Sverige är i dagsläget föremål för
tekniska handelshinder i form av krav på salmonellakontroll. Denna salmonellagaranti
innebär att svenska producenter inte utsätts för konkurrens från produkter med lägre
smittskyddskrav.