Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket

Nya handelsavtal, både multilaterala och bilaterala, med bl.a. ett sänkt gränsskydd leder
sannolikt till att prisgapet ökar mellan inhemskt och importerat fågelkött på EU:s inre
marknad. I dagsläget ligger den genomsnittliga bundna tullen på drygt 27 % (oviktat
medelvärde) för de tullinjer som innefattar färskt och fryst kött av fjäderfä, vilket
hjälper till att stänga ute mycket kött från tredje land. Ändå importeras ca 700 000 ton
kycklingkött till EU, främst från Brasilien och Thailand. Eftersom priset på svenskt
fågelkött är högre än EU-snittet till följd av strängare krav på djur- och smittskydd kan
den svenska slaktkycklingsproduktionen bli än mer utsatt för konkurrens från import
från lågprisländer utanför EU. Det är sannolikt att en ökad import av fågelkött till EU
resulterar i ett ökat importtryck av fågelkött, både från andra EU-länder och från tredje
land, även på den svenska marknaden. På EU-marknaden kan dock svenska producenter
förväntas få en konkurrensfördel vid implementering av djurskyddsdirektivet.
Bilaterala förhandlingar förs på EU-nivå med bl.a. Kina, Brasilien och Thailand som
samtliga är stora producenterna av fjäderfä och som samtliga har flera godkända
anläggningar för export till Sverige och EU. Hur mycket importen kan komma att öka
när gränsskyddet sänks är oklart. I dagsläget är tullarna för ostyckad kyckling (både
färsk och fryst) förhållandevis låga. Sannolikt är transportkostnaden för dessa varor hög
i förhållande till kilopriset för hela kycklingar som har ett förhållandevis lågt
förädlingsvärde. Om så är fallet utgör transportkostnaden i sig ett handelshinder.
Emellertid har EU tillämpat tilläggstullar för fryst ostyckat kycklingkött vilket indikerar
att det tidigare har funnits ett märkbart importtryck på dessa tullinjer.
För benfria styckningsdetaljer, som ju har ett högre förädlingsvärde, är tullarna också
högre. Detta beror sannolikt på att transportkostnaderna har mindre betydelse för
importens lönsamhet, varför det sannolikt är ett större importtryck inom dessa
varugrupper. I dagsläget är tullskyddet också högre för fryst fågelkött för det färska,
vilket också kan kopplas till de högre transportkostnaderna för färskt kött.
För att de kollektiva värdena i form av säkra livsmedel ska bevaras krävs att den
svenska salmonellakontrollen fortsätter att fungerar väl, samtidigt som tilläggsgarantin
avseende salmonella bibehålls. Om så inte blir fallet är det sannolikt att smitt-, men
även djurskyddet äventyras om importen från länder utanför EU ökar. Att bevara en hög
nivå på smittskyddet motiverar användandet av tekniska handelshinder som förhindrar
att kött som inte uppfyller smittskyddskraven kommer in i Sverige och det finns i
dagsläget ingen anledning att minska dessa krav.
5.3.2 Äggproduktion
Svenska konsumenter köper i hög grad svenska ägg vilket delvis beror på att svenska
ägg i praktiken är helt fria från salmonella. Svenska ägg värps i moderna stallar och
nästan alla svenska detaljhandelskedjor har beslutat att bara saluföra ägg som
produceras av frigående höns eller höns i inredda burar, vilket ger svenska producenter
en viss fördel på konsumentmarknaden. Betalningsviljan för smittskydd är
förhållandevis hög, men trots detta minskar produktionen samtidigt som importen ökar
(se tabell 19).
Som framgår av tabell 18 utgör konsumtionsägg (skalägg) ca 80 % av äggproduktionen
i Sverige och resterande del går till produktionsindustrin. Den svenska
salmonellagarantin gör att det i princip bara är Finland som kan exportera
konsumtionsägg till Sverige. Dessa förhållanden innebär att det i dagsläget endast är ca
51