Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket

2007-2008 års historiskt höga prisnivåer för smör och mjölkpulver har stabiliserats på
en lägre nivå och OECD förutspår att EU:s interna pris på smör kommer att ligga 25-30
% högre än världsmarknadspriset under det kommande decenniet. Tullskyddet på smör
är i dagsläget så väl tilltaget att förhållandevis stora tullsänkningar kan göras i nya
handelsavtal utan att importkonkurrensen ökar dramatiskt. Ost kan däremot komma att
utsättas för ökad importkonkurrens vid sänkt tullskydd. Ost är dock en varugrupp med
omfattande produktdifferentiering, varför produktegenskaper är ett lika viktigt
konkurrensmedel som priset, och därmed bör svensk ostproduktion kunna klara ett ökat
importtryck. 40 % av mjölkråvaran används till dricksmjölk och syrade mjölkprodukter.
Den internationella handeln med dessa produkter har hittills varit relativt liten, vilket
delvis beror på produkternas korta hållbarhet. Dessa faktorer gör att Jordbruksverket
inte bedömer att svensk mjölkproduktion är särskilt känslig för en ökad
importkonkurrens till följd av nya handelsavtal.
Köttrasdjuren spelar en större roll som markvårdare än mjölkrasdjuren eftersom det
huvudsakligen är köttrasdjur som betar på naturbeten. Antalet kor av köttras har ökat
med ca 20 % sedan 1995 vilket delvis beror på ökade miljöersättningar. Den
specialiserade nötköttsproduktionen lider dock av svag lönsamhet och uppfödning av
köttrasdjur har alltmer tagit formen av en småskalig bisyssla. Dagens svaga lönsamhet
stimulerar inte heller till nyinvesteringar inom den specialiserade köttrasuppfödningen,
där strukturomvandling och rationalisering går långsamt. I och med hälsokontrollen
frikopplas handjursbidraget helt fr.o.m. 2010, vilket kan försämra lönsamheten i sektorn
ytterligare och resultera i att antalet köttrasdjur minskar. Samtidigt förutspår OECD att
priset på nötkött kommer att öka något på den europeiska marknaden under det
kommande decenniet till följd av en minskning av riktade produktionsstöd. Denna
prognos bygger dock på att tullskyddet mot tredje land är oförändrat eftersom den
europeiska nötköttsproduktionen har en svag internationell konkurrenskraft.
I dagsläget finns ett betydande tullskydd gentemot tredje land, i genomsnitt 77 % i
bunden tull på nötkött. Det är de mest högvärdiga styckningsdetaljerna som dominerar
dagens import av nötkött till full tull från Sydamerika och tullskyddet tycks således
utestänga import av lågvärdiga styckningsdetaljer och hela slaktkroppar från tredje land.
Nya handelsavtal, både multilaterala och bilaterala, med bl.a. ett sänkt gränsskydd
innebär att det kan bli lönsamt att importera samtliga delar av slaktkroppen från
lågkostnadsländer. Brasilien, men även Argentina, har stor potential i sin
nötköttsproduktion och skulle vid sänkt tullskydd kunna konkurrera med låga priser på
samtliga styckningsdetaljer i Sverige. Ett frihandelsavtal med MERCOSUR 37 i enlighet
med ambitionen i Global Europe kommer sannolikt att få en negativ effekt på antalet
betande nötkreatur i Sverige och därmed en negativ effekt på bevarandet av marker med
stor biologisk mångfald. Dessa effekter kan motverkas av ökade miljöersättningar för
bete av marker med höga naturvärden och i hälsokontrollen ges utrymme att bibehålla
och öka sådana typer av stöd. Detta belyser behovet av en politik där djurens roll som
mark- och miljövårdare är viktigare än deras roll som livsmedelsråvara.
Griskött
Sveriges ambitiösa smittskyddsarbete innebär att risken för att smittas av salmonella
bedöms vara mindre om man äter kött från grisar uppfödda i Sverige än om man
37 Brasilien, Argentina, Uruguay, Paraguay och Venezuela.
59