Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket

klövsjuka i landet. Det är ändå intressant att inkludera de brasilianska priserna då
Brasilien är en stor aktör på världsmarknaden. Inom en tioårsperiod förväntas Brasilien
bli den dominerande exportören av griskött och nå en exportvolym som är större än
USA, Argentina, Australien och EU:s export tillsammans (LRF, 2007).
I figur 8 visas OECD:s prognos för utvecklingen av producentpriset på griskött i EU,
USA och Brasilien. I en prisjämförelse ligger svenska slaktkroppspriser i paritet med
EU:s priser. Noteras bör dock att OECD:s prisprognos presenterades under
försommaren 2008, dvs. innan höstens prisnedgång. Figuren ger ändå en god indikation
på den förväntade prisnivån på lång sikt.
220
USD per 100 kg slaktvikt
200
180
160
140
120
100
08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18
USA Brazil EU
Källa: OECD
Figur 8 Prognos för prisutvecklingen för griskött 2008-2018 (producentpriser)
Lönsamheten i svensk grisproduktion är sannolikt mer ansträngd än i andra EU-länder
till följd av bl.a. strängare regler kring djur- och smittskydd, vilket medför högre
produktionskostnader. De nationella bestämmelserna kring djurskydd i svensk
grisproduktionen innefattar bl.a. att alla grisar i Sverige ska ha strö i sina boxar och att
suggor ska grisa lösgående. Det krävs i allmänhet också större utrymme för slaktgrisar.
Sverige har också särskilda bestämmelser som anger gränsvärden på luftföroreningar i
djurstallar, krav på fönster för dagsljus etc. De nationella bestämmelserna i Sverige
innebär högre investeringskostnader och även större arbetsinsats per kilo producerat
griskött jämfört med övriga världen. Visserligen erhålls en del fördelar i produktionen
med den högre djurskyddsnivån genom t.ex. att svanskupering inte behöver göras,
friskare och hållbarare moderdjur, bättre smågristillväxt etc. men de uppväger inte
merkostnaderna.
Enligt studien Gröna Framtider (Stiftelsen Svenska Lantbruksveckan, 2006) är
produktionskostnaderna för en gris i Sverige ca 15 % högre än i Danmark. Trots att de
svenska smitt- och djurskyddsreglerna har resulterat i ett högt förtroende och en god
betalningsvilja för svenskproducerat griskött i konsumentledet avspeglas inte detta i
priserna i producentledet (Stiftelsen Svenska Lantbruksveckan, 2006; SJV, 2008:5).
Trots de högre kraven på djuromsorg och smittskydd har priset till bonden under vissa
år varit högre i till exempel Finland, Tyskland och Storbritannien än i Sverige.
Ökad priskonkurrensen från importerat griskött i konsumentledet har resulterat i en
kostnadsjakt på svenska gårdar, vilka i dagsläget har en svag lönsamhet (LRF, 2007 &
46