Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket

Enligt OECD:s prognos förväntas avräkningspriserna på nötkött hållas på en stabil nivå
i USA och Argentina men öka något i EU under det kommande decenniet.
Prisdifferenserna mellan dessa tre producentländer, där Argentinska köttuppfödare
producerar för mindre än halva priset jämfört med EU och USA, förväntas således att
bibehållas. Om dessa prisförväntningar infrias ser Jordbruksverket inga verkliga
incitament till nedläggning eller strukturomvandling inom den specialiserade
nötköttsuppfödningen under det närmaste decenniet (SJV, 2007), eftersom
prisutvecklingen på nötkött förväntas ligga på en historiskt sett hög nivå.
I och med hälsokontrollen frikopplas emellertid handjursbidraget år 2010, och
produktionen kommer då i allt större grad att styras av efterfrågan. Det finns en risk att
lönsamheten då försvagas ytterligare och att nötköttsproduktionen minskar när
handjursbidraget försvinner och konkurrensen från lågkostnadsländer ökar.
Nya handelsavtal, både multilaterala och bilaterala, med bl.a. ett sänkt gränsskydd
innebär att det kan bli lönsamt att importera samtliga delar av slaktkroppen från
lågkostnadsländer. Brasilien, men även Argentina, har stor potential i sin
nötköttsproduktion och skulle vid sänkt tullskydd kunna konkurrera med låga priser på
samtliga styckningsdetaljer i Sverige. Ett frihandelsavtal med MERCOSUR 30 i enlighet
med ambitionen i Global Europe kommer sannolikt att få en mycket stor påverkan på
svensk nötköttsproduktion, om anläggningarna i dessa länder uppfyller de svenska
kraven på djur- och smittskydd. Lönsamheten i Sverige är redan svag och det finns en
risk att ökad importkonkurrens från lågkostnadsländer kan slå undan fötterna för svensk
nötköttsproduktion.
Enligt Livsmedelsverket finns det 22 länder utanför EU som har slakt- och
styckningsanläggningar som är godkända för export till EU. Trots att flera av dessa
länder har importkvotsavtal med EU sker den största tredjelandsimporten av nötkött till
Sverige och EU från Sydamerika, framförallt från Brasilien 31 . Ett reducerat tullskydd
kommer sannolikt att leda till en kraftigt ökad importkonkurrens och sämre lönsamhet
för svenska nötköttsproducenter. En bibehållen nötköttsproduktion är då beroende av
konsumenternas betalningsvilja för svenskt kött. Denna betalningsvilja är sannolikt
begränsad vilket innebär att en ökad import kommer att tränga undan delar av den
inhemska produktionen. Detta kommer sannolikt också att påverka svenska lantbrukares
benägenhet att hålla naturbeten i hävd, eftersom de naturliga vårdarna av dessa beten,
eg. nötkreatur, inte är lönsamma för köttproduktion.
För svenskt vidkommande är nötkreaturens landskapsvårdande egenskaper av stor vikt
för att skapa och bevara kollektiva värden i termer av biologisk mångfald och
naturbeten. En ökad importkonkurrens för nötkött skulle sannolikt minska antalet
betande nötkreatur i Sverige, vilket skulle ha negativa effekter på dessa kollektiva
värden. För att inte betesmarkerna ska växa igen om priserna på nötkött sjunker krävs
att lantbrukaren får en annan ersättning för betesvård än genom prislappen på köttet. De
miljöersättningar för betesvård som finns idag reducerar lantbrukarens kostnad för foder
genom betesdrift på naturbeten till nära noll i de flesta regioner. Utan dessa ersättningar
skulle foderkostnaden i betedrift vara mycket höga, särskilt på små betesmarker i
30 Brasilien, Argentina, Uruguay, Paraguay och Venezuela.
31 Sedan 2008 har EU hårdare krav vid import av nötkött från Brasilien p.g.a. bristande spårbarhet i
Brasilien. Det tidigare importstoppet har hävts och listan med godkända anläggningar i Brasilien ökar.
40