Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket

More documents

Recommendations

Info

5.3 Fjäderfä........................................................................................................... 47 5.3.1 Kycklingproduktion................................................................................ 48 5.3.2 Äggproduktion........................................................................................ 51 5.4 Får................................................................................................................... 54 5.4.1 Produktionsinriktning och lönsamhet..................................................... 54 5.5 Spannmål och oljeväxter ................................................................................ 56 6 Sammanfattande slutsatser.................................................................................. 58 Referenser ..................................................................................................................... 63 2
1 Inledning Handels- och marknadsregleringar leder oftast till en mindre effektiv resursallokering än vad som skulle ha varit fallet om marknadskrafterna fritt hade styrt ekonomin. Därför bör regleringar, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, endast användas när de fria marknadskrafterna inte tar hänsyn till alla samhälliga vinster och kostnader. Sådana s.k. marknadsmisslyckanden uppträder ofta vid förekomsten av externaliteter, d.v.s. bieffekter av en viss produktion eller konsumtion som innebär en kostnad eller vinst för tredje part. Det är väl belagt att jordbruksproduktion genererar såväl positiva som negativa externaliteter. Negativa externaliteter, som ofta är kollektiva skadligheter, som kan härledas till jordbruksproduktion är bl.a. övergödning och förorening av sjöar och vattendrag, miljöförorening till följd av kemiska bekämpningsmedel, minskad biologisk mångfald till följd av användningen av kemiska bekämpningsmedel, utsläpp av växthusgaser m.fl. Positiva externaliteter, vilka ofta är kollektiva nyttigheter, som skapas av jordbruket är bl.a. det öppna landskap som uppstår vid åkerbruk, vilket anses ha ett estetiskt och rekreativt värde, den biologiska mångfald som genereras av betande djur, de kulturmiljöer som skapas/bevaras då hagmarker och slåtterängar hålls i gott skick mm. Förekomsten av externaliteter och därtill kopplade marknadsmisslyckanden är en av orsakerna till att jordbrukssektorn i jämförelsevis stor utsträckning är föremål för politisk styrning. Av denna anledning är också marknaderna för jordbruksprodukter ofta föremål för politiska ingrepp, exempelvis i form av handelsregleringar, exportbidrag och produktionskvoter. Det finns en politisk vilja att avreglera och göra jordbrukssektorn mer marknadsanpassad. Detta trots att jordbrukssektorn nu står i en situation där marknadsförhållandena kan förväntas ha större inverkan på produktionsvillkoren än politiska beslut. Att marknadsvillkoren har fått ökat inflytande beror delvis på att stöden till jordbruket har frikopplats från produktionskrav, delvis på att handeln med jordbruksvaror har avreglerats och delvis på att allt fler länder deltar i den globala handeln med jordbruksvaror. Eftersom positiva externaliteter i jordbruket oftast har karaktären av att vara kollektiva nyttigheter är det angeläget att utreda hur den pågående marknadsanpassningen av jordbrukssektorn förväntas påverka sådan jordbruksproduktion som indirekt genererar kollektiva nyttigheter. En djup insikt i hur marknadsförändringar kan komma att påverka produktionen av kollektiva nyttigheter har stor betydelse för utformningen av effektiva program för att uppnå jordbruks- och miljöpolitiska mål. 1.1 Syfte och metod Det finns en stor mängd studier som undersöker hur politiska styrmedel bör utformas för att nå de politiska målen kring kollektiva nyttigheter som är kopplade till jordbrukssektorn. I detta sammanhang har utformningen av gårdsstöd och miljöersättningsprogram varit i särskilt stort fokus. Det finns också ett stort antal studier som behandlar olika metoder för att mäta det ekonomiska värdet och betalningsviljan för olika typer av kollektiva nyttigheter. Vad som är mer sällsynt på detta område är 3
Page 1: Marknadsanpassning av jordbruket -
Page 5: Sammanfattning I denna rapport pres
Page 10 and 11: dock studier som kopplar produktion
Page 12 and 13: 2 Kollektiva varor, externaliteter
Page 14 and 15: 2.1 Externa effekter av jordbrukspr
Page 16 and 17: jordbildning. En hög biodiversitet
Page 18 and 19: nyttor som biodiversitet och bevara
Page 20 and 21: 60 50 40 30 20 10 0 1968 1970 1972
Page 22 and 23: 3 Jordbruksproduktionens inriktning
Page 24 and 25: Det bör noteras att sysselsättnin
Page 26 and 27: eroende av riktade stöd och att de
Page 28 and 29: framtida utmaningar och möjlighete
Page 30 and 31: När det gäller exportkonkurrens v
Page 32 and 33: Ukraina och Indien ligger närmast
Page 34 and 35: Tabell 4 Prognos för global produk
Page 36 and 37: Tabell 6 Prognos för global produk
Page 38 and 39: Tabell 8 Prognos för den globala p
Page 40 and 41: Sammanfattningsvis visar OECD:s pro
Page 42 and 43: försvinner. En minskning av den in
Page 44 and 45: (SJV, 2008:13). De senaste åren ha
Page 46 and 47: Enligt OECD:s prognos förväntas a
Page 48 and 49: Tabell 13 Produktion, konsumtion oc
Page 50 and 51: Hälsokontrollen innebär en markna
Page 52 and 53: klövsjuka i landet. Det är ändå
Page 54 and 55: De svenska smittskyddskraven inom f
Page 56 and 57: fågelköttsproduktionens konkurren
Page 58 and 59:
20 % av den svenska äggsektorn som
Page 60 and 61:
producenter förväntas få en konk
Page 62 and 63:
Hälsokontrollen innebär inte någ
Page 64 and 65:
6 Sammanfattande slutsatser I denna
Page 66 and 67:
konsumerar importerat kött. Den in
Page 68 and 69:
egränsas av höga världsmarknadsp
Page 70:
Jordbruksverket (2007) Jordbruksver
show all

Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?