Uppsats Carl-Johan Freed Från Jesus till Muhammed - Ett nytt Sverige

Men jag kommer ihåg att jag hade en kompis ... en slarvig typ ... som var väldigt
praktiserande muslim. Det störde mig otroligt mycket. Men ... han lyckades i alla fall säga
vissa saker om islam som jag inte … riktigt kunde skaka av mig.
Ibrahim beskriver för mig vändpunkten när han skulle göra repmånad. Han hade ångest men till
slut fattat ett beslut att inte dricka någon alkohol och hade dessutom köpt Koranen. Han säger att
det var rätt period att utmana sig: "Gud - NU!". Ibrahim säger att han inte började leva ett nytt liv
direkt men att han helt klart kände att han hade någonting i sig som var genomlyst:
Jag ville gå till moskén här i Stockholm, Medborgarplatsen ... Jag tog tåget, gick in på T-
centralen och tog en dusch. Jag kände ... nu ska jag liksom göra mig redo … Jag tror
verkligen på dom här ritualerna, det var nästan som ett bevis.
Han säger att det var lite smidigt för han hade ju ändå lämnat kristendomen, så det behövde han
inte göra samtidigt. Det nya var att han nu omfamnade en gudstro igen. Samtidigt ledde detta till
jämförelser med barndomens kristna tro, t ex treenigheten. Men en ny islamsk gudsbild växte
fram som också förklarade hur islam ser på Gud och Jesus. Ibrahim framhåller att islam tror på
alla profeter som han också trott på sen han var liten och att det bara finns en Gud som man ska
be till fem gånger om dagen:
Men ... jag tycker inte att det är svårt att bli muslim om man varit kristen - eller gå den
vägen… Som jag tänker mig vissa kristna - om dom skulle bli muslimer - dom skulle inte
behöva ändra på nånting. Det ... är bara en fråga om förändring i trosuppfattningar, liksom.
Jag undrar hur han anpassade sig till det nya livet som muslim. Han säger att han hela tiden haft
en stark bön till Gud om att bli vägledd av honom i islam. Ganska snabbt träffade han fina
människor som fick in honom i sufismen. I slutet av intervjun undrar jag också över hur hans
närmaste omgivning tog emot nyheten om konversionen. Ibrahim säger att flesta sa: ”Det trodde
vi verkligen inte om dig”. Men han tillägger att föräldrarna tog det väldigt positivt och att pappan
alltid trott att han skulle komma tillbaka till Gud även om han inte trott att sonen skulle bli
muslim:
När han sa så, tyckte jag det kändes som att han menade att jag HADE kommit tillbaka …
bara att jag hade valt ett annat sätt ... Jag har alltid älskat Jesus, han har alltid varit en
förebild för mig ... Och om jag säger att jag inte tror på Jesus som Gud, så är det inte för att
jag vill ... liksom sänka hans värde eller någonting sådant eller att säga att ”Profeten
Muhammed är liksom mycket bättre än Jesus”.
MEHMED, född 1969, egen företagare i islamutbildning till bl a skolklasser och vården i
Stockholmsregionen, arbetar mycket hemifrån. Intervjun genomfördes i informantens
hem utanför Stockholm.
Mehmed berättar att han är uppvuxen i en som han betecknar rätt vanlig familj där delar av
släkten är kristen medan andra tagit avstånd från religion. Något han själv också hade gjort mer
eller mindre som ung utan att för den skull kalla sig ateist. På en konstnärsstudio träffade han en
muslim över en kopp kaffe och hamnade i ett filosofiskt samtal:
Jag blev rätt så gripen av ... kunskapen den här personen bar på … Allt hände bara då på
den där stunden … Han frågade mig: ”Vem tror du har skapat trädet där ute?” Då insåg jag
12