Uppsats Carl-Johan Freed Från Jesus till Muhammed - Ett nytt Sverige

annonsering som en väg att söka informanter. 15 Jag har dock valt att följa råd från
forskare som Jonas Otterbeck och Anna Månsson: att gå på kontakter tills man får napp
utifrån sin frågeställning. Jag har fått söka mig till välkända moskéer och förlitat mig på
personliga kontakter som kunnat hänvisa mig vidare. Men jag har också ”snubblat” på
informanter i min närmiljö. Beträffande antalet har jag resonerat utifrån principen ”hellre
några få djupintervjuer med aktivt troende konvertiter, än en stor grupp kulturella
muslimer”.
Jag prövade att brett söka informanter men av olika skäl valde jag dessa fyra. Det verkar
finnas ett nätverk av konvertiter som är bekanta med varandra – ett faktum jag inte kan
ändra, bara försöka förhålla mig till. Jag har istället velat se detta som en tillgång. Jag har
nämligen sökt informanter som är villiga att reflektera teologiskt över sina
konversionsmotiv (också i relation till kristendomen) - inte att söka en så stor teologisk
bredd som möjligt, diskutera politisk islam etc. Jag menar att var och en har sin specifika
livsvärld och kan utifrån denna diskutera sina motiv på vägen till islam. Det motsatta
förhållandet hade varit ett större problem, nämligen att jag inte fått någon alls att ställa
upp.
3.3 Tillvägagångssätt vid intervjuer
Jag har studerat Steinar Kvales metodbok om tillvägagångssätt för intervjuer inom
kvalitativ forskning. Kvale menar att det kan vara en styrka att fokusera på intervjuer trots
att dessa också fått utstå kritik och lett till behov av tydligare riktlinjer för hur forskaren
legitimerar sig, förklarar, avgränsar osv. 16 Jag anser dock den kvalitativa metoden lämplig
p g a mitt ämnes särart och uppsatsens omfång. Jag har därför valt att göra några
djupintervjuer som jag bearbetat med analytisk induktion på följande sätt.
Under intervjuprocessens gång har jag sökt följa Kvales exempel på sju stadier av en
intervju: tematisering, planering, intervju, utskrift, analys, verifiering och rapportering. 17
Såväl Sultán Sjöqvist som Kvale pekar på att det knappast går att ge några explicita regler
för alla de etiska problem som kan dyka upp i intervjuforskning. 18 Men de lyfter fram fyra
saker att beakta när man förbereder ett etiskt protokoll: konfidentialitet, informanternas
samtycke, anonymisering och konsekvenser av forskningen. Jag har därför i görligaste
mån låtit informanterna själva välja tid och plats för intervjusituationen i syfte att
minimera risken för ett psykologiskt övertag från min sida redan från början. Jag har
vidare fått informanternas godkännande att delta men valt att avidentifiera dem (trots att
de inte specifikt bett om det) då jag insett under intervjuernas gång att vi berört känslig
information som relaterar till familj och uppväxt. Jag har också sökt spegla
informanternas livsberättelse inkännande i syfte att undvika beskrivningen av ”den
främmande andre”.
Jag har valt den halvstrukturerade livsvärldsintervjun i syfte att låta informanten själv
beskriva teologiska motiv för sin konversion. Den är både planerad och flexibel
samtidigt. 19 Detta har påverkat mitt upplägg av intervjuguiden. Jag har ägnat noggrann
förberedelse av frågornas logiska ordningsföljd samt vilka jag vill sålla bort (t ex för att
undvika att diskutera laddade frågor som inte berör mitt ämne). I själva
15 Sultán Sjöqvist, 2006, s60.
16 Kvale, 2009, s27.
17 Ibid, s125.
18 Sultán Sjöqvist, 2006, s58-59 samt Kvale, 2009, s78-79.
19 Kvale, 2009, s358.
5