Uppsats Carl-Johan Freed Från Jesus till Muhammed - Ett nytt Sverige

för sin konversion. Jag har också sökt intervjua konvertiter som inte är nyomvända och därmed
kunnat få distans till sin omvändelse samt fått nya perspektiv - något som tjänat som ett korrektiv
mot alltför snäva tolkningar av konversionen.
Ytterligare en fråga rör antalet informanter. Jag ser en risk i att inte uppnå fullständig mättnad då
antalet är begränsat. Men jag menar ändå att jag fått tillräckligt material för en analys genom en
bredd och variation bland informanterna, vars livsvärld jag anser mig fått del i samt erhållit god
hjälp av tidigare forskning.
14. Ämne för fortsatt forskning
Jag kan se ett antal olika ämnen som vore intressant att belysas ytterligare. Ett sådant är att ur ett
utvecklings- eller religionspsykologiskt perspektiv undersöka en konvertit till islam med jämna
mellanrum efter sin omvändelse. Månsson diskuterar konversionsberättelsen som en särskild
forskningsgenre (kapitel 3 - ”The Conversion Narrative”). Det finns en tendens att denna
rationaliseras och ordnas efter givna mönster - speciellt när det gått en tid och konvertiten
berättat sin historia tillräckligt många gånger. 109 Med tiden inser man att den egna uppfattningen
kanske inte är den enda sanna eller rätta utan ser de gråa nyanserna. Jag uppfattar denna
nyorientering också bland mina informanter, t ex Ibrahim som numera ser med försoning på sin
uppväxt i pingstmiljö. Liknande berättelser vore värdefullt att vetenskapligt dokumentera i högre
utsträckning.
En särskild aspekt av konvertitens nyorientering värd att fördjupa är frågan om hur konflikt, kris
och försoning påverkar konversionsprocessen. Roald påpekar t ex att det inte är själva
konversionen som är problemet utan just en konversion till islam. Hon ger följande exempel då
en förälder retoriskt ställer frågan till sitt barn: ”Om du nu måste gå utanför kristendomen så
borde väl buddismen väl vara ett bättre val än islam?”. 110 Bland mina fyra informanter kan jag se
liknande paralleller som vore intressant att följa upp.
Vidare skulle det vara givande att på djupet jämföra konvertiter från en sekulariserad respektive
troende kristen bakgrund. Jag tycker mig se att det bland informanter ur den senare gruppen
finns en särskilt personlig och from inställning till Jesus-gestalten. Det kan vara så att konvertiten
uppfattar Jesus som en trygg igenkänningsmarkör inom islam – en gestalt man lätt kan identifiera
sig med i den nya religionen. I den förra gruppen verkar det som att man behövt erövra själva
gudsbegreppet först och då kommer Jesus med ”på köpet”, kanske för första gången i livet. Här
skulle det t ex vara intressant att mera djupgående jämföra Ibrahims uppväxt som missionärsbarn
med Mehmeds ateistiska och socialistiska hemmiljö samt eventuellt kontrastera deras Jesus-bilder.
Min förhoppning är att denna uppsats kan utgöra en ansats till någon av dessa frågeställningar
inom t ex konversionsforskning och religionsteologi samt i förlängningen leda till mer av
praktiskt tillämpad forskning.
15. Sammanfattning
I min frågeställning pekar jag på att syftet med denna uppsats är att söka teologiska motiv för att
konvertera till islam i Sverige. Jag är speciellt intresserad av att undersöka om det finns specifika
kamp- eller konfliktmotiv gentemot kristendomens tro och föreställningsvärld. I uppsatsen
konstaterar jag att alla som konverterar till islam rimligen har motiv till detta. Men jag har inte
109 Otterbeck, 2010, s167.
110 Ouis & Roald, 2003, s114.
26