Uppsats Carl-Johan Freed Från Jesus till Muhammed - Ett nytt Sverige

- Rätt helhet! Konvertiterna utmanar kyrkan att våga står för en global och mångkulturell
kristendom som självklart lever sida vid sida med muslimer utan att förneka sin tro på
Jesus. Efter att ha läst Månssons avhandling blir det tydligt att kristen tro inte får stanna
vid att bli nationellt inskränkt eller förbunden med en viss kultur eftersom detta leder till
att människor söker utanför den inhemska religionen. Återigen är en viktig aspekt att ta
politisk, socialt och etisk handling på allvar, att kristna verkligen GÖR sin tro. Flera
informanter kombinerar sin islamska tro med det som vi uppfattar som ”svenska”
värderingar: jämställdhet mellan könen, social rättvisa osv. 119 Dessa värderingar är kyrkan
i vårt land i stort också förbunden med och borde kunna vara en gemensam utmaning att
kämpa för. Inspirerade av Jesu ord kan kristna och muslimer t ex tillsammans peka på
bristerna i det sociala systemet. Förmodligen behöver kyrkan även göra upp med ett
delvis islamofobiskt arv. Konsul och ambassadör Ingmar Karlsson, som verkat i
muslimska länder, listar tre anledningar till fördomar från kristet och västerländskt håll
gentemot den islamska världen: en rädsla som lever kvar från korsfarartiden, rasismen
som följt i den europeiska kolonialismens spår samt behovet av att skapa en ny
huvudfiende när kommunisthotet försvunnit (islam tänks då ”fylla” denna funktion). 120
Kanske måste den lokala församlingen börja på basplanet och de individuella mötena om
en större förändring ska kunna ske globalt?
Vad kan muslimer lära?
Jag har redan framfört synpunkter under rubriken ”Kritik”. Men jag vill ändå betona att flera
informanter hävdar att det kan vara lättare att leva som muslim i Sverige än i uttalat
muslimska länder. Många centrala ”svenska” värderingar går hand i hand med vad islam står
för. 121 Jag menar att detta är en språngbräda för en dialog; kärnvärderingar som muslimer och
kristna kan enas om i syfte att skapa ett bättre samhälle tillsammans med många icketroende/sekulariserade.
Konvertiterna/muslimerna får inte dra sig undan sitt social-politiska
ansvar utan vara fullt ut delaktiga i samhället. Då är det viktigt att man önskar aktiv dialog
från alla parter. 122 Kristna som burit på majoritetsreligionens tolkningsföreträdare behöver
göra upp med sitt förflutna och samtida fördomar (utan att för den skull bli otrygga och
otydliga i sin tro). Samtidigt måste muslimer också våga ijtihad (nytolkning) 123 och
kontextualisera sin tro till svenska förhållanden. Detta kan t ex manifesteras i olika traditioner,
seder och högtider där vi firar gemensamma värderingar. De nya former av inkluderande
nationaldagsfirande som börjat gestalta sig under 2000-talet kan utgöra prov på detta. Eller
som en informant säger: ”Men julen firar vi också, med gran och paket och allt. Vi och våra
barn lever här”. 124
Vad har jag lärt av den här resan?
Själv har jag allt mer förstått värdet av ödmjukhet och självinsikt (förhoppningsvis en lärdom
som läsare från andra perspektivet också delar!). Detta kan handla om att välja dialog istället
för polemik. Som en konsekvens kan man betona likheter och gemensamma
beröringspunkter snarare än skillnader. Ett konkret exempel är tron på en enda Gud och
Jesus-gestalten samt den gemensamma etiken. Är man trygg i sin religiösa övertygelse kan
119 Se t ex Månsson, 2002, s120, 123.
120 Jalla! Nu klär vi granen, 2002, s78-79.
121 Se t ex Svanberg & Westerlund, 1999, s112.
122 Ett utmärkt kapitel i Svanberg & Westerlund, 1999, s249ff skrivet av Gudmar Aneer heter ”Dialoger mellan
muslimer och kristna”.
123 Svanberg & Westerlund, 1999, s279.
124 Gustafsson Figueroa, 2007, s150.
32