Uppsats Carl-Johan Freed Från Jesus till Muhammed - Ett nytt Sverige

påverkat mina informanter och kan t ex se att ju längre konvertiten varit muslim desto större
förmåga att skilja på vad som är västerländska sekulära värden och vad som är genuin kristen tro
och livsstil.
Ett annat problem rör den teologiska reflektionen. Jag menar att på motsvarande sätt som
informanterna kritiserar bilden av Jesus som Gud son, finns det paradoxalt nog ett problem med
Muhammedbilden. Även den tenderar att förgudligas, arabiska blir snudd på ett gudomligt språk,
kulturen som omgav profeten uppfattas ibland som ”högre” än andra osv. När jag analyserar
informanternas teologiska reflektion blir det uppenbart att människor har en önskan att Gud gör
sig tydlig och konkret oavsett om det är via en helig bok eller gudason. Jag menar att det
oavsiktliga upphöjandet av den arabiska kulturen och språket – som flera informanter bedyrar
inte är nödvändig men paradoxalt nog ändå ger uttryck för i klädsel, intressen osv – blir
motsägelsefullt och kan vara ett hinder för omgivningen att omfamna islam. Vidare måste man
utifrån samma kriterier som flera konvertiter kritiserar Bibeln också kunna kritisera Koranen för
att vara ologisk och motsägelsefull.
Ett tredje problem rör etik och praktik i vardagslivet. Exempelvis kan kritiken mot
föreningskristendomen lika gärna drabba moskéns verksamheter som också kan ta sig mer sociala
uttryck än ”andliga”. Informanten Ahmed säger: ”Vi har ju en massa aktiviteter: fem gånger om
dagen bön, fasta i Ramadan, ge till dom fattiga, sitta och upprepa Guds namn ...” Ibrahim
resonerar kring detta och säger att allt beror på vilken form av kristendom man kommer från; det
finns kristna som verkligen handlar på sin tro (underförstått finns det muslimer som inte gör det).
Jag menar därför att spänningen mellan andligt – socialt, teologiskt – politiskt samt teori - praktik
är en allmängiltig problematik som alla religioner måste bearbeta (snarare än att det är ett typiskt
kristet fenomen).
13. Övergripande metodreflektion
Jag anser mig ha valt ett meningsfullt ämne som också varit möjligt att studera utifrån mitt
metodval samt genom analys av intervjuer och litteratur. Däremot kan jag inom ämnet
konversionsforskning se andra möjliga frågeställningar eller grundläggande perspektiv än de jag
valt. Jag hade t ex kunnat kontrastera mina informanter med några konversioner från islam till
kristendom. Detta hade varit intressant i syfte att få fram fler såväl dialektiska perspektiv som
likheter. Men jag ser flera praktiska problem vad gäller en sådan undersökning. Ett exempel på
detta uppstår när min informant Ahmed kritiserar vad han benämner ”paradexempel” då kristna
"visar upp" omvända muslimer – personer som han från sitt perspektiv inte skulle ha kallat
troende muslimer före sin konversion och med minimal kunskap om islam (Jämför med kulturellt
kristna medlemmar i Svenska kyrkan). Man måste då ställa sig frågor som: Visste personen vad
denne konverterade från? Förstår personen vad denne konverterar till? Jag skulle behöva bemöda
mig om att leta mig bakom dessa tolkningar vilket hade krävt mer tid än vad som medges inom
ramen för min uppsats.
En annan fråga rör urvalskriterier. Det finns en risk att just gruppen konvertiter erbjuder
tvärsäkert normativa tolkningar av islam som om idealen utgör faktiska beteenden. 107 Det ligger ju
i sakens natur att det oftast är de djupt engagerade informanterna som gärna uttalar sig. Därför är
det sant som Otterbeck påpekar att de traditionella, liberala, modernistiska eller oreflekterade
förståelserna lätt faller bort. 108 Jag har dock i rimlig mån sökt välja ut informanter med blandad
bakgrund men en någorlunda uttalad tro och som är villiga att reflektera över teologiska motiv
107 Otterbeck 2010, s11-12.
108 Ibid, s13.
25