Uppsats Carl-Johan Freed Från Jesus till Muhammed - Ett nytt Sverige

konflikten med familj och vänner. Det kan också bero på att ämnesvalet anses obetydligt
och marginaliserat då gruppen konvertiter inte är särskilt stor. Beträffande muslimer som
konverterar till kristendom finns dock mer material att tillgå som populärlitteratur av
uppbyggelsekaraktär. Men jag konstaterar att det gjorts väldigt lite komparativ teologisk
forskning rörande konversioner från kristendom till islam. 30 Min förhoppning är att denna
uppsats kan bidra med ett perspektiv eller vara ansats till ny forskning inom området.
3.5 Val av litteratur
Jag har valt att fokusera vid primärkällor: mina fyra informanter samt relevant litteratur
och forskning, där det också ingår somliga sekundärkällor. Jag har vidare sökt utöva
källkritik och bedöma källorna utifrån vedertagna kriterier om oberoende, äkthet samt
färskhets- och samtidighetskrav. 31 Jag fokuserar därför på samtida, erkänd forskning –
främst två avhandlingar av Anna Månsson (Becoming Muslim – Meanings of Conversion to
Islam) och Madeleine Sultán Sjöqvist (”Vi blev muslimer” – Svenska kvinnor berättar) . Dessa
forskare har gjort ett flertal djupintervjuer med svenska konvertiter som alla omfamnat
islam (Månsson även några amerikanska som jag dock uteslutit från min analys).
Intervjuerna med informanterna är totalt 18 till antalet (Månsson) respektive 26 (Sultán
Sjöqvist). Månsson har ett etnologiskt perspektiv och diskuterar i analysen vad som sker
med konvertiterna utifrån självbild och transformation av jaget samt det efterföljande
kulturella mötet med omvärlden. Sultán Sjöqvist intar ett sociologiskt perspektiv och
diskuterar vad som sker när man byter världsbild och särskilt hur detta påverkar
könsroller och familjeliv. Sultán Sjöqvist skriver att i alla konversionsberättelser finns ett
”före” och ett ”efter” baserat på upplevelsen av kontakt med Gud. Processtänkandet i
informanternas berättelser är tydligt. 32 Men det gamla ställs mot det nya och många
beskriver ”gyllene ögonblick” - ett slags upplysning eller stunder av förklarat ljus. 33
Genomgående tolkar informanterna samtiden som hotfull och särskilt utsatta är
kvinnorna. 34 Bilden av den muslimska gemenskapen förläggs till platser som är
förmoderna och rymmer storfamiljen – oftast i icke-europeisk kontext på odefinierbara
landsbygder i norra Afrika. Där tänker man sig ett ursprungligt fungerande islam, en
blomstrande kultur där det råder en imaginär monokultur då människor lever i harmoni
med varandra, naturen och Gud (Jämför min informant Ahmeds fascination för
Marocko). Den avgörande förändringen leder snart till en nyorientering vad gäller livsstil,
moral, omvärldssyn osv. Men med tiden blir tidigare svartvita livsperspektiv mer
reflekterande; här finns ett mått av distans och ibland även självkritik. Liknande
beskrivningar av konversionsprocessen finns också i Månssons avhandling.
Men jag har också medvetet sökt reda på konfessionella böcker med
konversionsberättelser från olika livsvärldar kring vilka man givetvis kan diskutera
källkritik och urval. Av den anledningen har jag brukat viss försiktighet i mina analyser av
Ibrahim Abdallahs Vägen till islam (från moskén vid Medborgarplatsen i Stockholm) med
tendentiösa beskrivningar. Ändå finner jag den intressant då flera konvertiter talar fritt ur
hjärtat och ger ett inifrånperspektiv som trots avsaknad av vetenskaplighet ändå verkar
bekräfta mina övriga resultat.
30 Sultán Sjöqvist, 2006, s48-55.
31 Ejvegård, 2009, s72.
32 Sultán Sjöqvist, 2006, s78.
33 Ibid, s174ff.
34 Ibid, s262.
8